Vinden har vänt

Jag skrev i föregående inlägg att jag börjat vänja av min dotter vid att äta bröstmjölk (vilket hon fortfarande gör på natten)samt att jag har gått ut två gånger, en kombination som faktiskt fungerat riktigt bra hittills. Både jag och maken trodde nog att Emma skulle protestera mer än hon gjort, men jag kan glatt tillstå att enda anledningen till att hon fortfarande får modersmjölk är för att brösten inte hunnit vänja sig vid att hon inte ska få det! Det har helt enkelt gått fenomenalt bra! Emma sover mycket bättre eftersom ersättningsmjölken (spetsad med cereales = ungefär som välling)mättar bättre. Jag sover bättre eftersom hon inte letar tutte hela tiden och därav kan sova längre stunder i sin spjälsäng. Maken däremot sover lite sämre eftersom det är han som får gå upp och fixa med nappflaskan mitt inatten när nappen inte räcker..

Ni som känner mig vet att jag inte har gått ut sedan jag fick Emma. Detta av flera anledningar. Jag har inte orkat gå ut och festa, Emma har fortfarande varit beroende av tutte för att sova samt att maken har inte känt sig säker nog att ta Emma själv vilket jag har känt av och därför blivit rädd att lämna henne (klassisk mamma/kvinna fälla, eller bara jag?).
Nu har det allafall hänt och efter fösta "utgången" finns det ingen återvändo.
Förrförra fredagen var makens bästa vän (och min bäste killkompis här, efter maken)och hälsade på från Barcelona där han bor sedan 2 år tillbaka. När vi satt i Puerto Sherry kom vi in på det här med att jag inte har varit ute något sedan Emma föddes. Vi la som vanligt fram argumenten för varför det var så. Han bara skaka på huvudet och sa "Lesdsen Luis, men jag tänker ta med din fru ut ikväll" Och sagt och gjort. Egentligen tror jag att det bara var det som behövdes, en spark i rumpan på oss båda, för det gick verkligen jätte bra! Emma somnade så gott med sin pappa och vaknade inte till förrän jag kom hem vid tre (!!). Nu i fredags gick det ännu lite lättare, både för mig att lämna över och bara njuta av att vara barnfri några timmar, samt för maken att ta över (även om han satt uppe och väntade, rädd för att somna och inte vakna om Emma blev ledsen). Det roliga är att, från att ha varit väldigt mammig, har dottern nu helt plötsligt blivit en riktig liten pappagris! Det är vekligen härligt att se och maken myser såklart!

Som Petter sa "Det är min tur nu, vinden har vänt"


Pappas flicka

Sedan sist

Sedan jag sist skrev har jag faktiskt hunnit med en hel del. Jag har till exempel läst 3,5 böcker, virkat en sjal och en halv tröja (håller på med den nu), börjat avvänja min dotter från modersmjölken, jobbat, haft vänner hemma på middag, gått ut och festat två gånger (mersmak!!), varit på Ikea och handlat (bl a en poäng gungstol som är himmelriket när dottern ska vaggas till sömns), varit i Puerto Sherry många många gånger, njutit av min fina lilltjej samt allt annat som hör vardagen till.

Härlig sommardag i Puerto Sherry

Första dockan, en riktig förälskelse.

Dagens kort

Tiden går och det gör nästan Emma också. Ja, inte själv riktigt än men längs med soffa, tv-bänk, soffbord, ja allt som är lågt nog för henne att hålla sig i. Dessutom har hon börjat få upp farten på krypandet och följer efter mig genom lägenheten när jag ropar. Snart behöver jag alltså inte använda babybjörnen mer och det är ju perfekt eftersom hon väger över 10 kg och den börjar bli alldeles för liten för henne.
Var bara tvungen att lägga upp den här supergoa bilden. Hennes hållning är bara för härlig och märk hur volangerna och knävecken matchar!


Emma ser på Simpson

Jaaaa!

Emma har kommit in på dagis till hösten! Igår fick vi reda på att gosan kommit in på ett kommunalt dagis som vi hade som förstahandsval när vi ansökte. Från och med september kommer jag alltså att kunna jobba mer än bara de stunder hon sover!!!
Dagiset verkar jättebra med stor trädgård, mat som lagas där, och det bästa av allt är att det tillhör "La Junta de Andalucía" vilket betyder att det dels är mer kontrollerat (vad gäller pedagoger osv) samt att det inte kostar oss en penny. Dessutom ligger det bara ett stenkast från där vi bor och jag måste följdaktligen inte förlita mig på Emmas farmor och farfar eller bussar som åker sådana rundor att det tar över en timme att kunna få henne till dagis.
Åhhh vad jag är glad!!!

Liten uppdatering.

Tänkte bara uppdatera lite...
Dagarna fortsätter ungefär på samma vis med undantaget att jag under en veckas tid har börjat jobba lite smått. Det känns skönt att äntligen göra något produktivt som inte har något med Emma att göra. Tyvärr så måste jag ta min egen dyrbara sömntid och gå upp ca 3 timmar innan den lilla vaknar och även sätta mig vid datorn när hon sover middag. Men det är det värt. Tyvärr kan jag inte ens ha på datorn när Emma är vaken eftersom hon då blir helt hysteriskt ledsen om hon inte får sitta och klinka på den. (Kanske när jag en framtida datanörd vid min barm!!! Ha ha man kan ju alltid hoppas)


Emma hjälper mamma att jobba

Min man underlättar det hela genom att ta hand om Emma på kvällen när han kommer hem från jobbet. Det går jätte bra och jag tror faktiskt han är lite förvånad över det. Men Emma är ju mycket större nu och lättare att se efter. Även om hon kräver ens 100 procentiga uppmärksamhet hela tiden, vilken maken fick erfara när Emma häromdagen nöjt satte i sig en näve jord från en av våra blomkrukor och fick en hostattack på kuppen! Nu kommer hon snart börja kunna vara hos farmor och farfar lite mer och det kommer också att underlätta.
Nog om det.
Sommaren har kommit till Puerto! Plötligt har jag inget att sätta på mig eftersom jag förra sommaren var höggravid (därav bara använde mammakläder)och året dessförinnan var ca 3 storlekar mindre än jag är nu!! Som tur var träffades jag och några av las suequis igår och hade klädbytarkväll. Jag fick med mig en hel del snygga grejer men tyvärr bara två som jag kan avända när det är riktigt varmt. De andra kan jag ju ha med till Sverige i sommar. Sommarkvällarna är ju trots allt ganska kyliga däruppe. Vi hade i allafall en supertrevlig kväll, som alltid!!


Gosagumman i sin fina sommarklänning som hon fått av moster C.

Något mer som kan gå fel?

Igår kväll blev det lite kämpigt. Emma var ovanligt skrikig när hon skulle sova. Vi som trodde att hon skulle slockna så fort hon la huvudet på kudden efter att bara ha sovit en timme under dagen. Så fort vi la henne ner började hon skrika och följaktligen fick hon sitta i sängen. Klockan blev mer och mer och efter några timmars vyssande var både jag och maken helt slut. Inte ens när jag ammade henne blev hon lugn.
Vi fick reda på vad som var fel vid tolvtiden då Emma kräkte ner hela vår säng. Och som alltid brukar saker tendera till att gå fel när man dödstrött ska till att behöva byta lakan, bada barn och leta upp nya täcken...
Det började med att jag klämde mig i dörren på väg till badrummet. Med tårarna strömmande ner för ansiktet i ett försök att inte skrika högt och skrämma Emma, sänkte jag sedan ner henne i karet som maken fyllt med vatten. Hon tyckte naturligtvis att det var jätte härligt efter att ha mått dåligt hela kvällen och började förnöjt att plaska. Mina tårar torkade och vi hade en riktigt mysig stund, tills jag plötsligt känner att jag är blöt om knäna (jag sitter på knä på golvet när jag badar Emma). När jag kollar ner på golvet är det täckt av vatten! Slangen som går till babykaret hänger utanför och då Emma lyckats rubba proppen rinner allt vatten direkt ner på golvet!!
Efter att ha moppat upp allt vatten, bytt till rena lakan och fått Emma och somna, stupade vi så i säng när klockan var över ett. Lillgumman vaknade gråtandes flera gånger under natten och både jag och maken vaknade redo att göra om midnattens procedur. Stackars maken som var tvungen och gå upp och jobba när klockan ringde strax innan 6. Han fick inte mycket sömn. Jag och Emma låg dock kvar i sängen till långt inpå förmiddagen. Det verkar som om hon är helt bra idag för hon vaknade på strålande humör och har varit precis som vanligt idag. Puh, tack för det!!
Nu ligger hon och sussar gott och jag ska passa på och äta lite.

Tillbaka

Nu är vi tillbaka i Spanien. Hinner tyvärr inte skriva så mycket just nu men kommer att uppdatera med bilder imorgon.

Besvikelse

Ingen Sverige-resa idag.
När vi kom till Jerez flygplats nu på morgonen var den helt nersläckt. Det stog några Iberia anställda och informerade. P g a det häftiga ovädret igår hade strömmen gått på hela flygplatsen och inga plan kunde starta eller landa. Kanske skulle ett plan kunna avgå till Madrid efter lunch men det var inte säkert och i vilket fall som helst så hjälper det inte mig då jag ju ska till Stockholm och det inte går mer än ett Iberiaplan om dagen till Stockholm. Det var bara och ta den yrvakna lilla tjejen och åka hem igen. Hon måste tyckt att vi va konstiga som väckte henne mitt i natten, åkte till nåt mörkt ställe och sen åkte tillbaka igen!
Förhoppningsvis får vi plats på ett plan i morgon istället. De ska ringa under dagen och meddela (hoppas nu de gör det så jag slipper hålla på och ringa runt)
Usch vad jobbigt, vad besviken jag är!!!

Packningsplanerare

Att planera en packning tar ofta längre tid än att packa den. Jag lyckas alltid ta med mig för mycket så jag brukar skriva flera listor. Först en med allt som jag vill/behöver ha med sen börjar jag bocka av allt eftersom väskan fylls. Jag vill ju kunna fylla väskan med nyinköpta saker när jag ska åka hem igen, så det gäller verkligen att inte ha med sig för mycket. Tur jag åker med Iberia så jag kan ta med 20kg bagage... Nu tror jag dock att jag har en något sånär fungerande lista så imorgon är det dags att sätta igång och tvätta. Tur att vi har torktumlare så som det öser.

Efterlängtad

Igår var det första gången jag gick ut på typ ett år. När Emma hade fått mat och sov sött i sin spjälsäng, lämnade jag henne i tryggt förvar hos sin far och begav mig iväg.
Känslan när jag satte mig i bilen brevid vännen som kom och hämtade mig, var helt fantastisk! Missförstå mig inte, jag älskar att vara med min dotter, men jag behövde verkligen lite "jag" tid efter att inte ha skilts från henne i mer än (och detta är sammanlagt) 3-4 timmar sedan hon föddes!!

Jag hade inte tänkt vara ute så länge, två timmar kanske. Jag hade ju en amningstid att passa. Och två timmar gör väldigt mycket. I alla fall så kom vi ner till stan, tog ut pengar och gick till baren (heavybaren naturligtvis!). Jag hann precis hälsa på alla gamla vänner och beställde in och halvdrack ur en tinto de verano, när telefonen ringde (då hade det gått ungefär en timme sen jag åkte hemifrån).
Emma hade vaknat 5 minuter efter att jag stack (hon gör det ibland) och blev helt otröstlig när inte jag var där. Luis hade försökt allt och när grannarna kom upp för att se vad som stod på, tyckte han att det var dags att ringa till mig. Då hade Emmas gråt gått från hysterisk till att glömma bort att andas mellan snyftningarna. Så det var bara att sätta sig i bilen och åka hem igen.

Lilla pluttan! Jag kunde höra hennes desperata gråt ut på gården när jag kom hem 10 minuter senare. Så fort jag stängde dörren om mig slutade hon och när hon fick se mig sträckte hon sina små armar mot mig och gav ifrån sig ett hjärtskärande litet skrik. Sen satt hon i nätan tjugo minuter och skakade i min famn. När jag skulle borsta tänderna och tvätta av mig sminket så var Luis tvungen att stå med henne i dörröppningen så att hon kunde se mig för om han bara försökte gå lite med henne började hon gråta igen. Stackars liten, hon har ju aldrig varit ifrån mig och definitivt inte på natten. Vi får nog ta och börja lite långsamt. Luis får helt enkelt börja ha henne själv på helgerna, men på dan när hon är lugn och glad. Det var nog dumt att jag försvann på kvällen när hon är extra känslig. Det blev nog lite chockartat för henne.

Jag känner i alla fall att den lilla timmen jag var ute var behövlig och gjorde mig gott. Det kommer definitivt bli fler "jag"timmar så småningom men vi får ta det lite pö om pö helt enkelt.

Sockerbegär

Kort grej bara.. Satt idag på ett café här nedanför. Vid boret brevid sitter ett ungt par med en liten pojke, han kan väl varit en 10 månader högst ett år. Varje gång pojken började gråta tar mamman hans napp, doppar den i sin cocacola och ger sedan tillbaka den till barnet!!! Stackars pojk, vilka problem han kommer få med sina tänder! Och stackars föräldrar som inte är kloka nog att inse vilket sockerbegär de skapar hos sin son. Och sedan klagas det över att fetman hos barn i Spanien har öka dramatiskt de senaste åren!!

Bra, produktiv dag

Idag känner jag att jag har varit riktigt produktiv. Jag har hunnit en hel del på förmiddagen, något som inte är helt lätt här i Spanien.

Jag och Emma vaknade vid nio-tiden. Jag har fått in en ganska bra rutin på morgonen och lyckades både byta på Emma två gånger, klä henne, ge henne mat, klä mig själv och sminka mig på 40 min. Jag bäddade sedan ner Emma i vagnen och tog bussen ner till stan.

Första stoppet var Plaza Noria där jag gick på två banker och dessutom hann klippa mig när dottern somnade en stund. Sen bar det av till Ortopeden där jag lämnade in mina skor för justering samt samtalade med den väldigt trevliga expediten Yolanda en stund. Klockan hade nu hunnit bli över tolv och Emmas mage knorrade lite lätt så jag satte mig på en uteservering, beställde en kaffe och gav henne lite mat.
Mätta och glada gav vi oss sedan av till vårdcentralen där jag hade tid hos läkaren. Snabbt och lätt gick det för en gångs skull och klockan två var vi hemma igen.

Eftermiddagen har sedan gått till att busa med Emma och gå en stilla kvällspromenad med make och dotter.

Det enda som kan lägga en skugga över denna annars perfekta dag är att jag inte fick med mig receptet läkaren skrev ut. Det ligger kvar på vårdcentralen.


Emma har fått på sig pyjamasen och ska snart hoppa i säng.

Lugn, regnig dag

Idag har varit en ganska lugn dag. Emma har sovit mycket och jag har lyckats måla lite. Det var ett tag sen nu och jag var riktigt sugen. I eftermiddag ska jag ta med mig dottern till El paseo så vi får komma "ut" lite båda två. Jag älskar regnet men några långa promenader med vagnen blir det inte. Jag har aldrig sett något behov av att äga en regnjacka här nere men det är kanske dags att införskaffa sig det. Trots allt har det blivit en del regn de senaste veckorna. Hoppas det blir fint till helgen så vi kan vara ute och njuta lite i solen.

Vardag igen och Jehovas kommer

Efter en lång semester är allt nu tillbaka i det vardagliga lunket. Maken har varit ledig länge och det har varit både mysigt och skönt att få lite hjälp och avlastning med Emma. Det är konstig att man blir så trött fast man igentligen inte gör något. Varje ledig stund (dvs när hon sover) går åt till att antingen jobba eller städa, vilket gör att man inte kan koppla av riktigt själv.
Idag kom dessutom Jehovas och knackade på när Emma precis hade somnat och jag skulle sätta mig vid datorn. Jag är för snäll för att slänga ingen dörren eller inte öppna så jag stog där en stund. Jag är inte alls troende själv men jag tycker det är ganska intressant att diskutera religion och tro. Synd bara att de villar bort sig så snabbt i sina argument. Idag blev det dock en bra diskussion om kvinnans roll i hemmet och i världen. De såg sig själva som underställda mannen vilket jag direkt satte mig upp mot som ni kan förstå. Detta är ett direktcitat av dn äldre av dem(översatt av mig naturligtvis): -Jag är ingen slav men min man är hemmets överhuvud och jag överlåter till honom att de tyngre besluten. Min man tar hand om mig och jag tar i min tur hand om barnen och hemmet. Det är svårt att låta bli att diskutera med någon som säger så..

Felstavning med klös

Fick igår reda på av mamma att dagens klo egentligen stavas dagens clo med C hahaha. Ja där ser man. Jag tycker ändå att det är mer riv i min stavning ;-)

Julstädning

Jag är inget stort fan av städning. Visst gillar jag att ha det rent omkring mig men så länge det ser prydligt ut och är rent på toaletten och i köket, så bryr jag mig igentligen inte om det är stökigt i garderoben eller att badrumskåpets innehåll ligger i en enda röra. Dammsugning och torkning av golven brukar maken stå för, förutom de få gånger om året som jag får ett ryck och tycker det är dags för en grundstädning. Detta brukar bl a hända när det börjar närma sig jul. Tidigare år har jag i stort sett gjort hela städningen på en dag och då jobbat 12 timmar i sträck men i år och med tanke på att jag bara får korta stunder när jag kan jobba fritt får jag ta det det i etapper. Av någon anlednig börjar det alltid krypa i fingrarna och jag går in i städfrenesi när jag är som tröttast. Så hände idag..
Emma somnade inte förrän vid halv tre i natt och jag var tvungen att gå upp vi halv sju för att åka iväg och ta blodprov på morgonen. Jag hade nog tänkt passa på att sova lite tillsamman med Emma när vi kom hem igen men det blev liksom inte tilfälle. I stället började jag plocka ur diskmaskinen och därifrån gick jag på köksskåpen. Emma var vaken hela tiden men satt i sin babysitter och tittade uppskattande på (eller så vill jag tolka det). När köket var klart gick jag över till hallen. Både jag och Luis har en tendens att hänga allt från jackor till väskor och tröjor på de få krokarna vi har uppsatta för ytterkläder i hallen och häromdagen trillde hela schabraket ned. Vi har därför haft våra jackor liggande på en stol i vardagsrummet i några dagar och sånt pallar jag bara inte, vi har litet nog som vi har det.
Det är otroligt vad mycket man har som man helt enkelt glömmer bort om man inte ser det. Under lagret av kläder hittade jag inte mindre än fem handväskor, två strandväkor och tre ryggsäckar. Var kom de ifrån?? Nu ligger de i en hög på sovrumsgolvet istället i väntan på att jag ska fixa plats i vår kanape (under sängen) vilken jag troligtvis kommer att börja rensa i imorgon.
Jag hann i alla fall en ganska bra bit idag. Garderoben ser välordnad ut,den är dock något tom för tillfället. Jag har nämligen tagit ut sommarkläder och mamma-kläder. Även dessa ska under sängen, men först måste jag ta upp vinterkläderna. Jag undrar just om jag kommer tt hitta något litet ynka plagg som passar mig nu. Nån stickad tröja har jag nog som kommer funka, men väskan med jeans får nog ligga kvar ett tag till jag skulle inte ens få upp dem över knäna om jag försökte. Var jag verkligen så smal innan graviditeten? Det verkar helt ofattbart nu. Men men, jag ska nog komma i dem igen nå dag... Åh, mina älskade slitna jeans, -until you fit again!
Hoppas nu bara jag har samma städlust imorgon...

Härligt med höststorm!

Det kanske är svårt att förstå när man går hemma i ruskiga höst-Sverige, men om man som jag bor i södra Spanien, kan man bli dödligt trött på den evigt blå himlen och den ständiga solen. Därför kändes det väldigt skönt i morse när jag drog upp persiennerna och såg hur molnen hopade sig på himlen. Jag började planera hur jag skulle krypa upp i soffan med en bra bok när Emma hade somnat. Kanske tända lite stearinljus (det är ju fakiskt november) och koka lite gott te. När så blixtrandet och dundrandet kom med sitt hällregn varade det i ungefär 10 minuter och så drog ovädret vidare. 10 minuter!! Nu får man snällt vänta en månad eller så till nästa gång. Stearinljus och varmt te känns inte lika kul när solen strålar utanför. Nej det får bli en promenad med Emma i vagnen i stället.

Första bloggen

Här är nu då min första blogg. Det som utlovades bara skulle ta några minuter, alltså att starta din egna blogg, har natutligtvis tagit hela dagen för mig. Inte för att jag är trög eller okunning utan helt enkelt därför att det tar lång tid att skriva med bara en hand samtidigt som du matar, vyssar och håller din dotter nöjd med den andra. Vi har dessutom hunnit med ett kort besök hos farmor och farfar också. Ett väldigt kort besök... Jag hade ju inte varit där med Emma på tre dagar!!! Hemska tanke. Man tycker att de kunde komma hit om de nu vill träffa henne. Men samtidigt är det ganska skönt att slippa tänka på att ha lägenheten iordning varje dag för om de skule dyka upp.
Nu skulle ju inte det här bli någon "hatasvärmorsblogg" utan mer en "vadharjaghittatpåidag och vadharjagförtankaromsakerochting-blogg".
Jag tänkte att jag ka förklara det där med "Dagens Klo". Igentligen betyder det väl dagens skämt, men jag är ju inte så rolig igentligen (alldeles för torr och sakastisk humor). Dagens klo är ett uttryck som min mormor Sally använde. Mormor var väldigt humorisktisk och sa jämt finurligheter. Om man inte forstod brukade hon säga: -Forstod du inte den, det var ju dagens klo.
Förhoppningsvis kommer läsarna till denna blogg tycka att det är roligt att läsa vad jag skriver även om det kanske inte alltid innehåller klor ;-)
Och med det välkomnar jag er till fortsatt framtida läsning. Nu håller lillan på att vakna så jag måste tyvärr säga adjöken för den här gången.