söndag 27 juni 2010

Gungstund

Igår tog vi med Emmisen till parken en stund på eftermiddagen. Hon älskar verkligen att gunga! Jag låg på en filt i gräset medans maken och dottern lekte. Tyvärr började myggen smärma runt mig efter ett tag så det blev ingen lång vila. Härligt ändå och kul att de äntligen fixat iordning lekparken vid oss. Nu finns det en sida som är för de mindre barnen och en för de lite större. Jätte fint!

lördag 26 juni 2010

Snabba Cash

Igår natt, efter en lång härlig dag med midsommarfirande, läste jag ut boken Snabba cash av Jens Lapidus. Boken, som blev en försäljningssuccé när den kom ut 2006, var en av det årets stora snackisar. Eftersom jag bor i Spanien så hängde jag inte med så mycket i boksnacket men jag vet t.ex. att en av mina mostrar läste den då och vad jag kommer ihåg gillade hon den. Som ni kanske vet så föröker vi, Las suequis ha bokcirkel (även om vi fortfarande inte träffats för att prata om Boktjuven) och även byta böcker med varandra. För några veckor sedan fick jag således låna Snabba Cash av en av tjejerna.

Lite kort om boken:

JW kommer från landet men låtsats vara en bratkille som lever ett dubbelliv och kör svarttaxi för att finansiera sitt dyra liv på Stureplan. JW måste i sitt vardagsliv vara väldigt ekonomisk för att ha råd med sitt dyra liv runt Stureplan, han kör svarttaxi för att få ekonomin att gå runt, men det är knappt att den gör det. En dag så erbjuder Abdulkarim, killen som JW hyr bil av när han kör svarttaxi, ett nytt extraknäck där han kan tjäna stora pengar, detta jobb är att sälja kokain. JW tackar genast ja till erbjudandet och kliver därmed in i Stockholms undre värld.

Jorge Salinas Barrio är en latino som åkt i fängelse efter att ha tagit hela skulden för knarkaffärer där jugoslaviska maffian var inblandad. Han rymmer från Österåkersanstalten med planer på att fly landet.

Mrado Slovovic är en serbisk torped som är medlem i den serbiska maffian men egentligen drömmer om ett normalt liv med sin dotter Lovisa.

De tre personerna förenas i boken genom sina drömmar om snabba förtjänster. När JW och Abdulkarim börjat få ruljans på kokainförsäljningen vill de expandera. Abdulkarim har hört talas om Jorge, som precis genomfört en omtalad rymning. Ryktet går att Jorge har lärt sig allt om kokainbranschen när han suttit inne. JW får därför i uppdrag att rekrytera honom. Samtidigt har Jorge precis försökt utpressa den jugoslaviska maffians boss. Torpeden Mrado är satt att få honom på andra tankar.

När JW slutligen hittar Jorge ligger han sönderslagen i en skog. Det är Mrados verk. Abdulkarim tar hand om Jorge, och de börjar sedan jobba tillsammans.
(Källa: Wikipedia)

Först och främst: Jag tyckte boken var helt ok, dock inte så fantastisk som jag hade förväntat mig.

JW och Jorge är två personligheter som är lätta att känna för, De är ganska simpla killar, men båda har en strävan att bli någon, att komma upp i livet. Jag har aldrig förstått varför man skulle vilja leva som brat, det livet ter sig allt för lång ifrån mina livsideal. Däremot har jag lätt att leva mig in i Jorges liv. Inte för att jag någonsin levt som honom, utan snarare p.g.a. att jag vuxit upp på N. Fäladen i Lund, haft "kickers"kompisar och vet vilka val (eller inte) de varit tvungna att ställas inför.
Serben Mrado är däremot en helt ny personlighetsbekantskap för min del. Jag hade svårt att greppa honom hela boken igenom (och det hjälpte ju inte att jag för mitt inre öga hela tiden såg en enorm svart man -Michael Clarke Duncan, istället för den stor bodybildarserb som det egentligen handlar om...)

Boken igenom får man alltså följa dessa tre personligheter: JW, Jorge och Mrado. Det är ett bra sätt att lägga fram texten på tycker jag, även om Lapidus kunde utvecklat de olika karraktärerna en aning, som det är nu så känns de ganska lika även om de ju faktiskt är väldigt olika (är det kanske meningen?)

Skrivstilen är fräsig, snabb och lättförstålig även om jag stundtals stör mig på de medvetet gramatiska felskrivningarna (han skriver talspråk ibland).

Jag tyckte den var bra, och det var kul att läsa om Stockholmsmiljöer som man annars sällan eller aldrig befattar sig med (har aldrig använt och kommer aldrig använda kokain, kommer antagligen aldrig att hamna på överklassens fester eller gå på barerna runt Stureplan. Jag kommer inte5' heller börja träna bodybuilding med killar som Mrado eller gå ut med andra serbiska maffiatyper. Umgänget med kickers ligger långt bakom mig och pengatvätt ligger inte för mig).

Det ska bli kul att se filmen antingen om den fortfarande går på bio när jag kommer till Stockholm (tror jag inte) eller om jag kan hyra den.

Betyg: 7,5
Läsvärd: Absolut
Rolig: Stundtals
Tänkvärd: Inte särskilt
Underhållande: Absolut

Midsommar

Igår var det ju midsommar och några av oss svenskar som bor här i El Puerto eller Jerez, samlades hemma hos K och J med våra familjer för att fira. Tyvärr hade vi varken ork eller tillräckligt med material för att göra en riktig midsommarstång men vi hade en liten en på bordet, som småflickorna prydde med riktiga blommor så att den blev jättefin och alldeles tillräcklig om ni frågar mig.

Alla hade tagit med sig mat och dryck och vi fick ihop ett riktigt svenskt midsommarbord med sill, potatis (nubbe inte att förglömma), lax, ägg med kaviar, paj och en fantastisk smörgåstårta som blev en hit bland våra spanska män. Till efterätt hade vi fruktsallad med glass och kaffe (Irish sådan för dem som ville ha). Trots saknaden av midsommarstång och således dans, satte vi på lite svenska sommarsånger och band fina kransar.

Det blev en härlig dag med gott att äta och dricka, många skratt och mycket lek för barnen. Emma var helt svart om knäna efter allt krypande!
Kvällen avslutades på ypperligt vis framför Spanien-Chile. Tvn rullades fram till altandörren så att vi alla kunde sitta kvar ute i den ljumma kvällningen och se på matchen som slutade 2-1 till Spanien!


Midsommarfin Emma.


Emma hade det roligt.


Alvaro, som inte är van att omfamnas och kyssas med sådan passion, blev en aning förskräckt av Emmas framfusighet.


Jag och Emma binder kransar


Värdinnan med sin son Alvaro och min lilla blomterflicka


Finaste kransflickan Elvia


Tre trötta tjejer, efter en dag med mycket lek.


Kusinerna Alex och Emma hade det mysigt i hammocken

onsdag 23 juni 2010

Läslus

Liksom sin mamma älska Emma böcker. Bra att ha en bok till hands när hon ska underhållas; i bilen, vid frukosten eller när jag behöver göra annat.

tisdag 15 juni 2010

Siesta


Siesta i soffan

Lunch

Det här med GI är inte så fel, det får mig att komma på nya goda rätter. Eller vad sägs om denna smarretallrik?

Råris med gravad lax
råris
gravad lax
avokado
soltorkade tomater
svarta oliver
äpple
pressad citron
blandade nötter

måndag 14 juni 2010

Fruktfrossa



Förutom de två nedre framtänderna hon redan hade, har Emmas två övre framtänder nu börjat visa sig. Detta gör att hon nu har börjat tugga! Igår åt hon upp en hel gurk-stav! Här käkar hon plommon. Det blir slabbit men oj vad gott hon tycker det är! Härligt svalkande för tandköttet också med kylskåpskalla frukter och grönsaker. Det gäller dock att ha haklappen på för mer än en tröja har fått fläckar som inte går bort.

Gott med GI

Så här inför sommaren känns det rätt med lite lättare och sundare mat. Att jag dessutom väger alldeles för mycket och snarare bygger på magen än minskar den, gjorde att jag igår började bläddra lite i en kokbok med GI-mat (Klaras Goda GI dagar)som jag fick av mina föräldrar för något år sedan. Allt ser superläckert ut och när jag visade maken blev han heltänd på idén! F.o.m. idag har vi alltså börjat GI:a här hemma, även om jag kommer att vara lite mer strikt än Luis som ju tränar 3-4 ggr i veckan. Förhoppningsvis kommer jag, förutom att äta gott, gå ner några kilon innan det är dags att sätta på baddräkten..

Den här härliga bönsalladen åt jag till lunch!

fredag 11 juni 2010

30 år och tant

Så var man tant nu då...
Förra lördagen (5 juni) passerade jag officiellt gränsen mellan "tjej i tjugoårsåldern" och "kvinna i trettioårsåldern". Vad tycker jag då om det? Tja, inte så mycket. Det hade kanske kännts värre om jag inte haft barn, men som det är nu så ser jag fram emot den här nya etappen av mitt liv. Dessutom har jag ju långt ifrån tappat min "ungdomliga" gnista, vilket jag visade på födelsedagsnatten då jag och några vänner var ute och festade till långt fram på morgonkvisten (klockan var halv 6 när jag kom hem!)Tack ni underbara suequis för en härlig kväll!