Efterlängtad

Igår var det första gången jag gick ut på typ ett år. När Emma hade fått mat och sov sött i sin spjälsäng, lämnade jag henne i tryggt förvar hos sin far och begav mig iväg.
Känslan när jag satte mig i bilen brevid vännen som kom och hämtade mig, var helt fantastisk! Missförstå mig inte, jag älskar att vara med min dotter, men jag behövde verkligen lite "jag" tid efter att inte ha skilts från henne i mer än (och detta är sammanlagt) 3-4 timmar sedan hon föddes!!

Jag hade inte tänkt vara ute så länge, två timmar kanske. Jag hade ju en amningstid att passa. Och två timmar gör väldigt mycket. I alla fall så kom vi ner till stan, tog ut pengar och gick till baren (heavybaren naturligtvis!). Jag hann precis hälsa på alla gamla vänner och beställde in och halvdrack ur en tinto de verano, när telefonen ringde (då hade det gått ungefär en timme sen jag åkte hemifrån).
Emma hade vaknat 5 minuter efter att jag stack (hon gör det ibland) och blev helt otröstlig när inte jag var där. Luis hade försökt allt och när grannarna kom upp för att se vad som stod på, tyckte han att det var dags att ringa till mig. Då hade Emmas gråt gått från hysterisk till att glömma bort att andas mellan snyftningarna. Så det var bara att sätta sig i bilen och åka hem igen.

Lilla pluttan! Jag kunde höra hennes desperata gråt ut på gården när jag kom hem 10 minuter senare. Så fort jag stängde dörren om mig slutade hon och när hon fick se mig sträckte hon sina små armar mot mig och gav ifrån sig ett hjärtskärande litet skrik. Sen satt hon i nätan tjugo minuter och skakade i min famn. När jag skulle borsta tänderna och tvätta av mig sminket så var Luis tvungen att stå med henne i dörröppningen så att hon kunde se mig för om han bara försökte gå lite med henne började hon gråta igen. Stackars liten, hon har ju aldrig varit ifrån mig och definitivt inte på natten. Vi får nog ta och börja lite långsamt. Luis får helt enkelt börja ha henne själv på helgerna, men på dan när hon är lugn och glad. Det var nog dumt att jag försvann på kvällen när hon är extra känslig. Det blev nog lite chockartat för henne.

Jag känner i alla fall att den lilla timmen jag var ute var behövlig och gjorde mig gott. Det kommer definitivt bli fler "jag"timmar så småningom men vi får ta det lite pö om pö helt enkelt.

Tänder på väg?

Idag vaknade Emma med feber (38.6) Men eftersom hon varken är täppt i näsan eller gråter verkar det inte så farligt. Hon har varit ganska mammig idag men annars har allt varit som vanligt. Det är antagligen tänderna som är på väg. Nu ligger hon och myser i soffan med sin pappa och febern är nere till 37.6 Förhoppningsvis är allt bra igen imorgon.

Lika som bär

Sally 1980....................................Emma 2010

Nya skor

Sockerbegär

Kort grej bara.. Satt idag på ett café här nedanför. Vid boret brevid sitter ett ungt par med en liten pojke, han kan väl varit en 10 månader högst ett år. Varje gång pojken började gråta tar mamman hans napp, doppar den i sin cocacola och ger sedan tillbaka den till barnet!!! Stackars pojk, vilka problem han kommer få med sina tänder! Och stackars föräldrar som inte är kloka nog att inse vilket sockerbegär de skapar hos sin son. Och sedan klagas det över att fetman hos barn i Spanien har öka dramatiskt de senaste åren!!

Kan själv!

Emma kan nu sitta helt själv!!!

Soffliggare

Make och dotter hänger framför tvn.

Bra, produktiv dag

Idag känner jag att jag har varit riktigt produktiv. Jag har hunnit en hel del på förmiddagen, något som inte är helt lätt här i Spanien.

Jag och Emma vaknade vid nio-tiden. Jag har fått in en ganska bra rutin på morgonen och lyckades både byta på Emma två gånger, klä henne, ge henne mat, klä mig själv och sminka mig på 40 min. Jag bäddade sedan ner Emma i vagnen och tog bussen ner till stan.

Första stoppet var Plaza Noria där jag gick på två banker och dessutom hann klippa mig när dottern somnade en stund. Sen bar det av till Ortopeden där jag lämnade in mina skor för justering samt samtalade med den väldigt trevliga expediten Yolanda en stund. Klockan hade nu hunnit bli över tolv och Emmas mage knorrade lite lätt så jag satte mig på en uteservering, beställde en kaffe och gav henne lite mat.
Mätta och glada gav vi oss sedan av till vårdcentralen där jag hade tid hos läkaren. Snabbt och lätt gick det för en gångs skull och klockan två var vi hemma igen.

Eftermiddagen har sedan gått till att busa med Emma och gå en stilla kvällspromenad med make och dotter.

Det enda som kan lägga en skugga över denna annars perfekta dag är att jag inte fick med mig receptet läkaren skrev ut. Det ligger kvar på vårdcentralen.


Emma har fått på sig pyjamasen och ska snart hoppa i säng.

Svensk-spanskt dop

I lördags var vi bjudna på dop. Det var ett svensk-spanskt dop (pappan är spansk, mamman är svensk). Det var en väldigt lyckad fest och både jag och maken hade det otroligt trevligt. Även Emma var vaken och med större delen av festen förutom en timme under maten då hon turligt nog (för oss) somnade in en stund. Jag har tyvärr inga foton från dopakten men här kommer några från festen.


Nydöpt lillprins sover utmattad i sin vagn.


Vädret var härligt. Här sitter jag med Emma utanför festlokalen.


Det bjöds på mycket god mat, bl a denna himmelska smörgåstårta.

Fredag fredag fredag

Det ska firas med en ny videokamera som vi ska gå och köpa om en stund, samt en god laxmiddag och en Johnny Depp film i kväll. Kan det bli bättre?

Bilder från veckan som gått

På trettondagsaftons kvällen hade vi en mysig stund i soffan.


Härlig men lite kylig lördag i Puerto Sherry.


På lördag eftermiddag var vi på kusin Alex 3-års kalas. Här är hon med kusin Marcos.


Idag är det Emmas 5-månadersdag. Det firade vi med en ny skallra med spelande mjuka saker, bl a en mjukis-mobiltelefon som ringer om man trycker på den (det ska börjas tidigt...).

Lugn, regnig dag

Idag har varit en ganska lugn dag. Emma har sovit mycket och jag har lyckats måla lite. Det var ett tag sen nu och jag var riktigt sugen. I eftermiddag ska jag ta med mig dottern till El paseo så vi får komma "ut" lite båda två. Jag älskar regnet men några långa promenader med vagnen blir det inte. Jag har aldrig sett något behov av att äga en regnjacka här nere men det är kanske dags att införskaffa sig det. Trots allt har det blivit en del regn de senaste veckorna. Hoppas det blir fint till helgen så vi kan vara ute och njuta lite i solen.

Vardag igen och Jehovas kommer

Efter en lång semester är allt nu tillbaka i det vardagliga lunket. Maken har varit ledig länge och det har varit både mysigt och skönt att få lite hjälp och avlastning med Emma. Det är konstig att man blir så trött fast man igentligen inte gör något. Varje ledig stund (dvs när hon sover) går åt till att antingen jobba eller städa, vilket gör att man inte kan koppla av riktigt själv.
Idag kom dessutom Jehovas och knackade på när Emma precis hade somnat och jag skulle sätta mig vid datorn. Jag är för snäll för att slänga ingen dörren eller inte öppna så jag stog där en stund. Jag är inte alls troende själv men jag tycker det är ganska intressant att diskutera religion och tro. Synd bara att de villar bort sig så snabbt i sina argument. Idag blev det dock en bra diskussion om kvinnans roll i hemmet och i världen. De såg sig själva som underställda mannen vilket jag direkt satte mig upp mot som ni kan förstå. Detta är ett direktcitat av dn äldre av dem(översatt av mig naturligtvis): -Jag är ingen slav men min man är hemmets överhuvud och jag överlåter till honom att de tyngre besluten. Min man tar hand om mig och jag tar i min tur hand om barnen och hemmet. Det är svårt att låta bli att diskutera med någon som säger så..

Hasta la vista baby

Igår såg jag Terminator salvation. Vilken skit film! För det första var det ingen riktig handling i filmen. Den var stökig och högljudd. Visst hade jag förväntat mig en snabb action, men inte riktigt så snabb att jag inte skulle hänga med i den. Tog jag bort huvudet i två sekunder hade jag plötsligt ingen koll längre. Snygga skådisar och många spenderade dollar hjälpte inte den här gången. Nej Christian Bale i all ära men tacka vet jag gamle gode Schwarzenegger och citat som "Ill be back" och "Hasta la vista baby".

Nyklippt skönhet

Idag tog jag och passade på att klippa Emma när hon sov middag. Håret var långt och fint och lockade sig gulligt vid tinningarna men det var otroligt ojämnt utvuxet och började dessutom leta ner sig i hennes ögon (se bild i inlägg Fina julklappar). Så fram med saxen. Jag är ingen proffsfrisör direkt men det är ingen stor konst att klippa en bebis om ändå kommer att tappa håret...och det blev faktiskt väldigt fint, eller vad tycker ni?
Även Emmas mamma är i stort behov av en klippning, senast var i början av juli! Jag får alltid sådan ångest när jag ska till frissan. Men jag tycker alltid det är urskönt efteråt så det är väl bara tt slå slag i saken och skaffa en tid. Innan nästa Sverige resa blir det definitivt... kanske.

Ont om tid

Vad svårt det är att hitta tiden till allt man vill göra. Jag som till exempel brukade sluka böcker (2-5 i veckan beroende på längden)har sedan Emma föddes knappt läst 200 sidor och det ur 4 olika böcker. Jag tänkte kanske att jag valt för tunga och svåra böcker, att jag behövde något mer lättläst eftersom läsningen blir ganska uppstyckad. Men icke. Jag kommer ingen vart. Och dessutom har jag valt "Dödgrävarens dotter" av Joyce Carol Oates som mitt val av bok i bokcirkeln. Förstå mig rätt, boken är bra (det lilla jag hunnit läsa) och jag har en otrolig lust på den, men det var kanske inte rätt bok att välja just nu, jag hinner nämligen bara läsa högst 2 sidor i taget så jag kommer aldrig in i den.

Sverige-resan var den första på många år då jag inte köpte några böcker. Jag gick inte ens in i en bokhandel! Att det var jul och jag ändå fick med mig böcker hem gjorde ju sitt till, men det gav ändå en liten känsla av att det var något jag glömt när jag packade väskan för tillbakafärd.

I vanlig fall brukar jag inte ha så många olästa böcker i bokhyllan då jag alltid kastar mig över de nyinköpta, men nu har jag ett tiotal som står där och hånar mig så jag knappt vill se åt bokhyllan. Nä hånar är kanske ett starkt ord men jag kan ibland få lite småpanik när jag tänker på alla halvlästa böcker som ligger på sängbordet och alla de andra, inte ens öppnade, böckerna som står i hyllan. Det kliar i fingrarna.

Nu är det så att det är betydligt lättare att se en film eller något på datorn med en liten jollrande bebis brevid sig, än att försjunka i en bok. Som tur är har jag lånat med mig 5 säsonger av "Bläckfisken" från Sverige. Men det är inte helt genialiskt då serien är på italienska och jag måste vara ganska koncentrerad då jag tittar eftersom jag måste hänga med i textningen.

Det är väl bara att inse kanske att så länge Emma är liten få jag vara lite mindre kulturell dvs både se och läsa lättsmält. Tack och lov för SVTplay som ändå ger lite mer än de spanska digitalkanalerna. Såg igår både det första avsnittet av "stjärnorna på slottet", som faktiskt var riktigt underhållande, och det första avsnittet av "Olycksfågeln" en dramatisering i två delar av Camilla Läckbergs bok med samma namn (såg "Stenhuggaren" när jag var i Sverige). När det är på ett språk jag kan (svenska, engelska eller spanska) har jag inga som helst problem med att hänga med även om dottern pockar på min uppmärksamhet. Och är det sen dessutom på datorn eller dvd kan man ju alltid pausa om det skulle behövas.

När det gäller böckerna måste jag helt enkelt ta mig tid. Kanske borde jag helt enkelt överlåta dottern till maken och gå ut och sätta mig med min bok på ett fik. Trisst bara när det är så kyligt och rått ute. Alltid goast att läsa en bok uppkrupen i soffan med en kopp te och en filt över benen.

Nej nu måste jag skärpa mig! Allt detta är ju bara undanflykter. Emma sover ju nu och här sitter jag och tar upp övärderlig bokläsartid med att blogga...

En glad början på det nya året

Eftersom både jag och Emma var lite krassliga igår beslutade vi oss för att fira en stilla nyårsafton i hemmet. Jag gjorde lite god mat och Luis hade hyrt en film. Emma låg och jollrade gott hela kvällen, fram till en kvart innan tolvslaget då hon inte orkade mer och somnade. Tjugo minuter senare efter att ha skålat in det nya året gick även vi till sängs. Trots en täppt näsa sov Emma hela natten och vaknade vid 10-tiden. Utsövd och glad ligger hon nu här brevid och gosar med sina kramdjur.