En riktigt god början på det nya året önskar jag er alla!
torsdag 31 december 2009
Fina julklappar
En liten bild tagen nu på morgonen. Emma i sin fina Kalikåklänning som hon fått i present av moster A, sugandes på handdockskatten Tusse också den av A och liggandes på filten hon fått av morbror M. Tack för dem!
onsdag 30 december 2009
Vår härliga julsemester i Sverige
Nu är vi hemma i Puerto igen efter 10 dagars semester i Stockholm. Det blev en riktigt vit jul och kallt så in i bomben! Vi har varvat mys med familjen med shopping och fika i stan. Det var första gången Luis var med och firade jul i Sverige och då det dessutom är Emmas allra första jul och första Sverigeresa blev det för mig en extra speciell och oförglömlig jul.
Här följer nu lite foton från vår semester med början på Arlanda och slut i Barcelona.
Jag och min lilla nalle väntar på Arlanda Express.
Så här vitt och fint var det i Bagis när vi gav oss iväg ner till stan för att fixa svenskt pass till Emma.
På tisdagen behövde min syster gå lite ärenden på stan så jag och Luis tog med oss Emma och min systerson Frank ut för att åka pulka. Det var fint väder och jättemycket snö så vi fick en riktigt härlig och kall eftermiddag i pulkabacken. När vi kom hem frös Luis så han tog med sig Emma upp medan jag och Frank stannade kvar på gården för att bygga en "snövampyr". Tyvärr var det ingen kramsnö så vi gjorde varsin snöängel i stället.
Frank sitter nöjd i sin pulka.
Mina älsklingar fick pälsa på sig ordentligt.
Varje år äter vi en god företagsjulmiddag med AI (mammas företag som nästan hela familjen jobbar för). I år var även de anställdas familjer med. Vi var på Libanesen på Högalidsgatan. Det är en liten mysig libanesisk kvarterskrog där man äter otroligt gott och otroligt mycket. Efter 18 metzerätter stod vi i fyra hörn och då väntade fortfarande 2 varmrätter, efterrätt, kaffe och frukt!! Men oj vad det var gott!
Frank under bordet på Libanesen.
I min familj börjar julaftonen med strumpa på morgonen. I år fick jag en dvd-samling med 3 filmer av Agnès Jaqui. Tack snälla tomten!
Vid lunch börjar familjen komma. I år var det mina föräldrar, min storasyster och hennes man och son samt hennes mans mamma och syster, min lillasyster och så jag, Luis och Emma förstås, dvs 9 vuxna och två barn. Ganska lagom.
Vi har julbordknytis då alla tar med sig lite olika rätter. Efter mycket god mat, mumma och sång brukar det vara dags för Kalle. Sen blir det kaffe och mammas hemgjorda supergoda mandelmusslor med grädde och färska hallon! Och så är barnens (dvs Franks) väntan över och tomten plingar på dörren. Trots att vi beslutat att de vuxna bara ska ge en present (lite som den hemlige kompisen) var det i vanlig ordning hur mycket julklappar som helst under granen och Frank och Emma fullkomligt överöstes av presenter. Jag fick i år en present av min stora syster, en jättefin randig amningströja och en muminmugg med Sniff på(jag älskar muminmuggar). Av tomten (dvs mamma) fick jag dessutom en bok, "Arvet" av Tamara McKinley.
När så tomten har gått och alla presenter är öppnade sitter vi mest och myser. Det var en riktigt avslappnad och härlig julafton i år. Och det var så kul att vi hade så mycket snö. Jag tror aldrig jag varit med om en så vit jul förut, men så är jag också uppvuxen i snöblaskets Skåne.
Finklädda flickor på julafton.
Hela familjen myser framför Kalle.
Tomten kom i år också.. Lite läskig var han allt.
Utslagen superhjälte!
Efter en lång julafton med mycket julpirr, paketer och spring somnade Frank på mormors säng.
Moster Malin flyger flygplan med Emma som har på sig sin nya fina pyjamas hon fick i julklapp av mormor och morfar.
Vi stannade i Barcelona på vägen hem där en av Luis bästa kompisar bor. Det blev en kort visit då vi bara stannade knappt en dag och vi var ganska trötta när vi kom fram. Men vår vän tog oss med på restaurang och efter ett gott mål mat var vi redo att ta oss ann staden. Det blev inte så mycket turism den här gången men vi hade det väldigt trevligt.
Hon börjar bli en riktig globetrotter Emma. Här i Barcelona där vi spenderade gårdagen.
Här följer nu lite foton från vår semester med början på Arlanda och slut i Barcelona.
Jag och min lilla nalle väntar på Arlanda Express.
Så här vitt och fint var det i Bagis när vi gav oss iväg ner till stan för att fixa svenskt pass till Emma.
På tisdagen behövde min syster gå lite ärenden på stan så jag och Luis tog med oss Emma och min systerson Frank ut för att åka pulka. Det var fint väder och jättemycket snö så vi fick en riktigt härlig och kall eftermiddag i pulkabacken. När vi kom hem frös Luis så han tog med sig Emma upp medan jag och Frank stannade kvar på gården för att bygga en "snövampyr". Tyvärr var det ingen kramsnö så vi gjorde varsin snöängel i stället.
Frank sitter nöjd i sin pulka.
Mina älsklingar fick pälsa på sig ordentligt.
Varje år äter vi en god företagsjulmiddag med AI (mammas företag som nästan hela familjen jobbar för). I år var även de anställdas familjer med. Vi var på Libanesen på Högalidsgatan. Det är en liten mysig libanesisk kvarterskrog där man äter otroligt gott och otroligt mycket. Efter 18 metzerätter stod vi i fyra hörn och då väntade fortfarande 2 varmrätter, efterrätt, kaffe och frukt!! Men oj vad det var gott!
Frank under bordet på Libanesen.
I min familj börjar julaftonen med strumpa på morgonen. I år fick jag en dvd-samling med 3 filmer av Agnès Jaqui. Tack snälla tomten!
Vid lunch börjar familjen komma. I år var det mina föräldrar, min storasyster och hennes man och son samt hennes mans mamma och syster, min lillasyster och så jag, Luis och Emma förstås, dvs 9 vuxna och två barn. Ganska lagom.
Vi har julbordknytis då alla tar med sig lite olika rätter. Efter mycket god mat, mumma och sång brukar det vara dags för Kalle. Sen blir det kaffe och mammas hemgjorda supergoda mandelmusslor med grädde och färska hallon! Och så är barnens (dvs Franks) väntan över och tomten plingar på dörren. Trots att vi beslutat att de vuxna bara ska ge en present (lite som den hemlige kompisen) var det i vanlig ordning hur mycket julklappar som helst under granen och Frank och Emma fullkomligt överöstes av presenter. Jag fick i år en present av min stora syster, en jättefin randig amningströja och en muminmugg med Sniff på(jag älskar muminmuggar). Av tomten (dvs mamma) fick jag dessutom en bok, "Arvet" av Tamara McKinley.
När så tomten har gått och alla presenter är öppnade sitter vi mest och myser. Det var en riktigt avslappnad och härlig julafton i år. Och det var så kul att vi hade så mycket snö. Jag tror aldrig jag varit med om en så vit jul förut, men så är jag också uppvuxen i snöblaskets Skåne.
Finklädda flickor på julafton.
Hela familjen myser framför Kalle.
Tomten kom i år också.. Lite läskig var han allt.
Utslagen superhjälte!
Efter en lång julafton med mycket julpirr, paketer och spring somnade Frank på mormors säng.
Moster Malin flyger flygplan med Emma som har på sig sin nya fina pyjamas hon fick i julklapp av mormor och morfar.
Vi stannade i Barcelona på vägen hem där en av Luis bästa kompisar bor. Det blev en kort visit då vi bara stannade knappt en dag och vi var ganska trötta när vi kom fram. Men vår vän tog oss med på restaurang och efter ett gott mål mat var vi redo att ta oss ann staden. Det blev inte så mycket turism den här gången men vi hade det väldigt trevligt.
Hon börjar bli en riktig globetrotter Emma. Här i Barcelona där vi spenderade gårdagen.
måndag 28 december 2009
God fortsättning!
Nu är då den svenska julen över för iår och vi åker tillbaka till Spanien i morgon bitti. Jag återkommer senare med bilder och berättelser från vår semester. God fortsättning på er alla!!
onsdag 16 december 2009
Felstavning med klös
Fick igår reda på av mamma att dagens klo egentligen stavas dagens clo med C hahaha. Ja där ser man. Jag tycker ändå att det är mer riv i min stavning ;-)
tisdag 15 december 2009
Rendition
Jag skulle skrivit om den här filmen redan igår men tiden räckte inte riktigt till. Om jag ska vara ärlig vet jag inte riktigt vad den gick åt till, den liksom bara försvann. Jag vaknade på morgonen och plötsligt var det kväll. Det faktum att Emma var vaken större delen av dagen och bara sov med 10 minuters intervaller gjorde nog sitt till.
Här kommer så det jag tyckte om filmen Rendition:
Rendition är en stark film om terrorism, "lagliga" bortföringar och politiker som inte vågar gå imot dem som har den verkliga makten rädda för att ses som "Bin Laden lovers". Det är också en film om civilcourage och kärlek. (För handling se inlägget Filmkväll)
Den 11 september blev starskottet för en mängd politiska övertramp oh kryphålslagar. Plötsligt fick en lag (att kunna hålla en misstänkt terrorist på obestämd tid och utan att denne har några som helst jurididka rättigheter), som tidigare bara användes i väldigt specifika fall, en otrolig genomslagskraft. Det är just det här som Rendition tar upp. Bra skådespelarinsattser av Omar Metwally, Jake Gyllenhaal (som möjligtvis kunde spelat ut lite mer), Reese Witherspoon och inte minst min favvis Meryl Streep, gör att filmen känns trovärdig och absolut sevärd.
Jag har annars tröttnat lite på alla dessa amerikanska "terrorist"-filmer som kommit under de senaste åren. Man pallar liksom bara så mycket av den amerikanske hjälten som "Come to save the day".
Men den här filmen gillar jag. Mycket beror på den kärlekshistoria mellan två egyptiska ungdomar som byggs in paralellt med huvudhistorien. Jag tänker inte säga för mycket om den då jag inte vill förstöra för någon som vill se den utan hellre diskuera senare i så fall (tjejer vi kanske ska starta en filmklubb också..)
Jag ger filmen 7,5/10 Det vill säga väl godkänd!
Här kommer så det jag tyckte om filmen Rendition:
Rendition är en stark film om terrorism, "lagliga" bortföringar och politiker som inte vågar gå imot dem som har den verkliga makten rädda för att ses som "Bin Laden lovers". Det är också en film om civilcourage och kärlek. (För handling se inlägget Filmkväll)
Den 11 september blev starskottet för en mängd politiska övertramp oh kryphålslagar. Plötsligt fick en lag (att kunna hålla en misstänkt terrorist på obestämd tid och utan att denne har några som helst jurididka rättigheter), som tidigare bara användes i väldigt specifika fall, en otrolig genomslagskraft. Det är just det här som Rendition tar upp. Bra skådespelarinsattser av Omar Metwally, Jake Gyllenhaal (som möjligtvis kunde spelat ut lite mer), Reese Witherspoon och inte minst min favvis Meryl Streep, gör att filmen känns trovärdig och absolut sevärd.
Jag har annars tröttnat lite på alla dessa amerikanska "terrorist"-filmer som kommit under de senaste åren. Man pallar liksom bara så mycket av den amerikanske hjälten som "Come to save the day".
Men den här filmen gillar jag. Mycket beror på den kärlekshistoria mellan två egyptiska ungdomar som byggs in paralellt med huvudhistorien. Jag tänker inte säga för mycket om den då jag inte vill förstöra för någon som vill se den utan hellre diskuera senare i så fall (tjejer vi kanske ska starta en filmklubb också..)
Jag ger filmen 7,5/10 Det vill säga väl godkänd!
söndag 13 december 2009
Luciafirande på datorn
När man nu inte får se nåt Luciatåg live får man helt enkelt kolla det på datorn. Lucia firande i Växjö Domkyrka visades i Svt i morse och jag och Emma har sett det nu på eftermiddagen i svt-play. Vackert värre. (Vill ni se det lägger jag in en
länk här)
Jag har annars firat med en lussebulle och lite kaffe. Lussefirande på sängen blir det nästa år när Emma är lite större och inte behöver bäras. Ska försöka inhandla ett Lucialinne i Sverge nån gång nästa år. Jag var iväg och skulle köpa vitt bomullstyg här för att sy ett linne, men det var svindyrt så jag struntade i det. Ja ja man kan inte få allt.
Hoppas ni alla får en fin Lucia!
länk här)
Jag har annars firat med en lussebulle och lite kaffe. Lussefirande på sängen blir det nästa år när Emma är lite större och inte behöver bäras. Ska försöka inhandla ett Lucialinne i Sverge nån gång nästa år. Jag var iväg och skulle köpa vitt bomullstyg här för att sy ett linne, men det var svindyrt så jag struntade i det. Ja ja man kan inte få allt.
Hoppas ni alla får en fin Lucia!
Down in the Valley
Igår såg jag på film (se inlägget filmkväll). Det blev Down in the Valley med Edward Norton. Här följer en liten recension av filmen:
Det är en kärlekshistoria mellan en man och en mycket yngre flicka. Det är hon, Tobe (Evan Rachel Wood) som tar intiativet och i början av filmen får man intrycket av att han, Harlan (Edward Norton)inte har haft så mycket erfarenhet varken av tjejer eller det som är Tobes värld (droger, sex, fester osv.). Men under filmens gång är det han som mer och mer tar över. Han har ett vänligt och väluppfostrat sätt och Tobe tyr sig till honom. Hon har ett komplicerat förhållande till sin far (av någon anledning finns det ingen mamma med i bilden) och man får en känsla av att hennes kärlek ill Harlan igentligen är något slags substitut för något. Även lillebrodern Lonnie ser upptill Harlan som låter denne följa med honom och Tobe det går så långt att han litar mer på Harlans ord än sin fars.
Det är lille Lonnie som griper mig mest i filmen. Han är så ensam och lättpåverkad. Det som är lite trisst är dock att de inte förklarar och fördjupar sig mer i karaktärerna. Man förstår liksom inte varför Lonnie är så rädd för mörker. Han beter sig lite som ett mobbningsoffer och man får känslan av att han inte alls mår bra. Inte heller Tobes knepiga relation till sin pappa får man någon förklaring tll förutom den uppenbara tonårsrevolten. Pappan har en ny relation, och har lagt över mycket av ansvaret för Lonnie på Tobe. Hans rollkaraktär är ganska platt. De hade kunnat lägga mycket mer tyngd bakom filmen om man bara fick veta mer om varför familjen är som den är.
Den som står i centrum är helt enkelt Harlan. Vem är han igentligen? Var kommer han ifrån? Ganska snart förstår man att allt inte är som det ska med honom, att hans historia inte riktigt stämmer. Än en gång spelar Edward Norton en person med vaneförställningar. Men i den här filmens spelar han en helt annorlunda karaktär än den agressiva och totalt verklighetsfrånvarande roll han hade som Jack i "Fightclub". Här spelar han en kille som helt enkelt byggt upp en fantasivärld där han är något slags cowboy. Han har hela paketet. Det långsamma talet, kunskapen om hästar, en gitarr, ett pistolbälte med två pistoler fästa vid höften och en vit cowboyhatt som han bär igenom hela filmen.
Hela upplägget i filmen, de karga och torra landskapen, country-western musiken, det lånsamma tempot och det faktum att alla verkar bära gamla revolvrar, allt förstärker känslan av western. Man förstår att något hänt i hans liv/barndom som gjort att han fått behovet av denna fantasi. Lite oklart är dock om han själv är medveten om att han inte är den han diktat upp. Tror han på sina egna lögner? Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om Harlan. Han är liksom oskyldig på något sätt och man gillar honom för den goa, väluppfostrade och snälle kille han framstår som i början. Men känslan byts ut efter hand. I slutet av filmen tyckte jag inte alls om honom.
Jag tycker på et hela att filmen var sevärd men inte mycket mer. Jag kommer antagligen inte se den igen, vill jag ha Norton-frossa finns det bättre filmer med honom (Tex. "Fightclub" eller "American History X" som enligt mig är has två bästa, av dem jag sett naturligtvis). Den får betyg 5/10 av mig.
Det är en kärlekshistoria mellan en man och en mycket yngre flicka. Det är hon, Tobe (Evan Rachel Wood) som tar intiativet och i början av filmen får man intrycket av att han, Harlan (Edward Norton)inte har haft så mycket erfarenhet varken av tjejer eller det som är Tobes värld (droger, sex, fester osv.). Men under filmens gång är det han som mer och mer tar över. Han har ett vänligt och väluppfostrat sätt och Tobe tyr sig till honom. Hon har ett komplicerat förhållande till sin far (av någon anledning finns det ingen mamma med i bilden) och man får en känsla av att hennes kärlek ill Harlan igentligen är något slags substitut för något. Även lillebrodern Lonnie ser upptill Harlan som låter denne följa med honom och Tobe det går så långt att han litar mer på Harlans ord än sin fars.
Det är lille Lonnie som griper mig mest i filmen. Han är så ensam och lättpåverkad. Det som är lite trisst är dock att de inte förklarar och fördjupar sig mer i karaktärerna. Man förstår liksom inte varför Lonnie är så rädd för mörker. Han beter sig lite som ett mobbningsoffer och man får känslan av att han inte alls mår bra. Inte heller Tobes knepiga relation till sin pappa får man någon förklaring tll förutom den uppenbara tonårsrevolten. Pappan har en ny relation, och har lagt över mycket av ansvaret för Lonnie på Tobe. Hans rollkaraktär är ganska platt. De hade kunnat lägga mycket mer tyngd bakom filmen om man bara fick veta mer om varför familjen är som den är.
Den som står i centrum är helt enkelt Harlan. Vem är han igentligen? Var kommer han ifrån? Ganska snart förstår man att allt inte är som det ska med honom, att hans historia inte riktigt stämmer. Än en gång spelar Edward Norton en person med vaneförställningar. Men i den här filmens spelar han en helt annorlunda karaktär än den agressiva och totalt verklighetsfrånvarande roll han hade som Jack i "Fightclub". Här spelar han en kille som helt enkelt byggt upp en fantasivärld där han är något slags cowboy. Han har hela paketet. Det långsamma talet, kunskapen om hästar, en gitarr, ett pistolbälte med två pistoler fästa vid höften och en vit cowboyhatt som han bär igenom hela filmen.
Hela upplägget i filmen, de karga och torra landskapen, country-western musiken, det lånsamma tempot och det faktum att alla verkar bära gamla revolvrar, allt förstärker känslan av western. Man förstår att något hänt i hans liv/barndom som gjort att han fått behovet av denna fantasi. Lite oklart är dock om han själv är medveten om att han inte är den han diktat upp. Tror han på sina egna lögner? Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om Harlan. Han är liksom oskyldig på något sätt och man gillar honom för den goa, väluppfostrade och snälle kille han framstår som i början. Men känslan byts ut efter hand. I slutet av filmen tyckte jag inte alls om honom.
Jag tycker på et hela att filmen var sevärd men inte mycket mer. Jag kommer antagligen inte se den igen, vill jag ha Norton-frossa finns det bättre filmer med honom (Tex. "Fightclub" eller "American History X" som enligt mig är has två bästa, av dem jag sett naturligtvis). Den får betyg 5/10 av mig.
lördag 12 december 2009
Filmkväll
Ikväll har jag mansfritt och tänkte mysa med att se på film. Jag har hyrt två men hinner nog bara en idag.
Rendition
("Utlämnad" på svenska, eller "Expediente Anwar" på spaska) av Gavin Hood, där Meryl Streep, Jake Gyllenhaal och Reese Witherspoon står på roll-listan.
Anwar El-Ibrahimi(Omar Metwally), bor i Chicago med sin gravida fru Isabella(Reese Witherspoon),deras lille son och Anwars mamma. Anwar kan kopplas ihop med en känd terroristgrupp då den kände terroristen Rashid vid flera tillfällen ringt Anwars mobltelefon. När Anwar kommer tillbaka till USA efter en resa till Sydafrika, blir han omhändertagen av CIA och förs bort till en okänd plats där han blir förhörd och torterad. Isabella blir snart orolig då Anwar inte kommer hem. Hon ber sin vän Alan Smith (Peter Sarsgaard)om hjälp. Och så börjar denne nysta i Anwars försvinnande.
(Källa: Wikipedia)
Naturligtvis ligger det mer bakom och det hela är igentligen mycket mer komplicerat men jag tycker inte man ska skriva ut allt för då blir det inte roligt att titta sen. Det finns inget värre än att se en trailer som visar upp precis allt det väsentliga i filmen.. det är lite som att läsa bak på en bok hur den slutar.
Down in the Vally
("En el valle" på spanska). Med skådespelare som Edward Norton och Evan Rachel Wood.
Kort om filmen:
Man(Norton)träffar yngre flicka (Wood). De startar en kärleksaffär. När han vill att de ska rymma tillsammans, förstår flickan att något är fel och gör slut. Då skjuter mannen henne i magen. Han skjuter sen sig själv för att få det att se ut som om det var flickans pappa som skjöt dem båda. Han lyckas övertyga flickans bror och säger åt honom att han borde ge sig av tillsammans med Harlan eftersom de sociala myndigheterna annars kommer att sätta honom i ett fosterhem. Då flickan får tillbaka medvetandet begriper pappan vad som hänt och att mannen nu har brodern...
(Källa: Wikipedia)
Jag skriver och berättar vad jag tyckte om dem senare.
Rendition
("Utlämnad" på svenska, eller "Expediente Anwar" på spaska) av Gavin Hood, där Meryl Streep, Jake Gyllenhaal och Reese Witherspoon står på roll-listan.
Anwar El-Ibrahimi(Omar Metwally), bor i Chicago med sin gravida fru Isabella(Reese Witherspoon),deras lille son och Anwars mamma. Anwar kan kopplas ihop med en känd terroristgrupp då den kände terroristen Rashid vid flera tillfällen ringt Anwars mobltelefon. När Anwar kommer tillbaka till USA efter en resa till Sydafrika, blir han omhändertagen av CIA och förs bort till en okänd plats där han blir förhörd och torterad. Isabella blir snart orolig då Anwar inte kommer hem. Hon ber sin vän Alan Smith (Peter Sarsgaard)om hjälp. Och så börjar denne nysta i Anwars försvinnande.(Källa: Wikipedia)
Naturligtvis ligger det mer bakom och det hela är igentligen mycket mer komplicerat men jag tycker inte man ska skriva ut allt för då blir det inte roligt att titta sen. Det finns inget värre än att se en trailer som visar upp precis allt det väsentliga i filmen.. det är lite som att läsa bak på en bok hur den slutar.
Down in the Vally
("En el valle" på spanska). Med skådespelare som Edward Norton och Evan Rachel Wood.
Kort om filmen:Man(Norton)träffar yngre flicka (Wood). De startar en kärleksaffär. När han vill att de ska rymma tillsammans, förstår flickan att något är fel och gör slut. Då skjuter mannen henne i magen. Han skjuter sen sig själv för att få det att se ut som om det var flickans pappa som skjöt dem båda. Han lyckas övertyga flickans bror och säger åt honom att han borde ge sig av tillsammans med Harlan eftersom de sociala myndigheterna annars kommer att sätta honom i ett fosterhem. Då flickan får tillbaka medvetandet begriper pappan vad som hänt och att mannen nu har brodern...
(Källa: Wikipedia)
Jag skriver och berättar vad jag tyckte om dem senare.
torsdag 10 december 2009
Älskade fjäril
Emma har en favoritleksak. Det är en gosedjursfjäril som jag har satt fast ett snöre på så hon kan ha den hängande från vagnen. Jag har döpt den till Mari (alla gosedjur måste ju ha ett namn) efter spanskans ord för fjäril "mariposa". Kanske får hon döpas om när Emma är stor nog att välja namn själv men det troligaste är att hon iså fall får namnge en uppföljare eller en väldigt lappad och lagad Mari med tanke på hur hon går åt den stackars fjärilen.
God att äta om man är hungrig
Go att krama när man är trött
God att äta om man är hungrig
Go att krama när man är trött
onsdag 9 december 2009
Smidigt som bara den
Vad skönt det är när allt går smidigt. Idag har jag varit och hämtat seguridad social-kort för utlandet och som tur var så har jag gjort det tidigare och visste precis vad jag behövde ha med mig. Förutom att jag fick vänta i nästan en och en halv timme trots att det bara var tre nummer före mig, så gick det hur snabbt som helst när vi väl kom in. Från Seg. Soc. gick jag vidare till Hacienda (Skatteverket). Även där gick det hur lätt som helst! Nu har vi så alla papper i ordning och jag kan koncentrera mig på vad som ska packas ner inför stundande Sverige-resa.
söndag 6 december 2009
Härligt i Puerto Sherry
Idag har vi haft en jätte härlig dag i Puerto Sherry. Det var helt vindstilla och solen värmde skönt. Tänk vilken tur vi har igentligen som kan sitta i kortärmat i december. Luis bror och hans dotter kom dit också och tillsammans satt vi sen där och hade det bra i hela fem timmar. Emma sov nästan hela tiden och vaknade bara en stund för att äta.
Jag
Emma sover nedbäddad i sin vagn
Emmas kusin Alex äter glass
Jag
Emma sover nedbäddad i sin vagn
Emmas kusin Alex äter glass
lördag 5 december 2009
Lussebak
Idag har jag bakat lussekatter. Såååå gott. Jag har redan smällt i mig tre stycken!!! Igår drack jag dessutom årets första glögg så nu börjar det ju kännas som riktig jul. Bara två veckor kvar till vi åker till Sverige, åh vad jag längtar!!
Så här fina blev katterna
Så här fina blev katterna
fredag 4 december 2009
Tv-tittare
Var bara tvungen att lägga upp den här bilden. Jag var nämligen och köpte ett babygym till Emma igår. Hon är lite liten och når inte riktigt upp till leksakerna än men låg ändå hela dagen och tittade upp på dem och flinade. Sen kom pappan hem...
Luis har för vana att alltid ha tvn på när han är hemma. Jag har börjat vänja mig. Tyvärr verkar det som om Emma också gör gjort det. Tvn tog allt fokus från babygymmet direkt den sattes på.
Tv-tittaren
Luis har för vana att alltid ha tvn på när han är hemma. Jag har börjat vänja mig. Tyvärr verkar det som om Emma också gör gjort det. Tvn tog allt fokus från babygymmet direkt den sattes på.
Tv-tittaren
onsdag 2 december 2009
Julstädning
Jag är inget stort fan av städning. Visst gillar jag att ha det rent omkring mig men så länge det ser prydligt ut och är rent på toaletten och i köket, så bryr jag mig igentligen inte om det är stökigt i garderoben eller att badrumskåpets innehåll ligger i en enda röra. Dammsugning och torkning av golven brukar maken stå för, förutom de få gånger om året som jag får ett ryck och tycker det är dags för en grundstädning. Detta brukar bl a hända när det börjar närma sig jul. Tidigare år har jag i stort sett gjort hela städningen på en dag och då jobbat 12 timmar i sträck men i år och med tanke på att jag bara får korta stunder när jag kan jobba fritt får jag ta det det i etapper. Av någon anlednig börjar det alltid krypa i fingrarna och jag går in i städfrenesi när jag är som tröttast. Så hände idag..
Emma somnade inte förrän vid halv tre i natt och jag var tvungen att gå upp vi halv sju för att åka iväg och ta blodprov på morgonen. Jag hade nog tänkt passa på att sova lite tillsamman med Emma när vi kom hem igen men det blev liksom inte tilfälle. I stället började jag plocka ur diskmaskinen och därifrån gick jag på köksskåpen. Emma var vaken hela tiden men satt i sin babysitter och tittade uppskattande på (eller så vill jag tolka det). När köket var klart gick jag över till hallen. Både jag och Luis har en tendens att hänga allt från jackor till väskor och tröjor på de få krokarna vi har uppsatta för ytterkläder i hallen och häromdagen trillde hela schabraket ned. Vi har därför haft våra jackor liggande på en stol i vardagsrummet i några dagar och sånt pallar jag bara inte, vi har litet nog som vi har det.
Det är otroligt vad mycket man har som man helt enkelt glömmer bort om man inte ser det. Under lagret av kläder hittade jag inte mindre än fem handväskor, två strandväkor och tre ryggsäckar. Var kom de ifrån?? Nu ligger de i en hög på sovrumsgolvet istället i väntan på att jag ska fixa plats i vår kanape (under sängen) vilken jag troligtvis kommer att börja rensa i imorgon.
Jag hann i alla fall en ganska bra bit idag. Garderoben ser välordnad ut,den är dock något tom för tillfället. Jag har nämligen tagit ut sommarkläder och mamma-kläder. Även dessa ska under sängen, men först måste jag ta upp vinterkläderna. Jag undrar just om jag kommer tt hitta något litet ynka plagg som passar mig nu. Nån stickad tröja har jag nog som kommer funka, men väskan med jeans får nog ligga kvar ett tag till jag skulle inte ens få upp dem över knäna om jag försökte. Var jag verkligen så smal innan graviditeten? Det verkar helt ofattbart nu. Men men, jag ska nog komma i dem igen nå dag... Åh, mina älskade slitna jeans, -until you fit again!
Hoppas nu bara jag har samma städlust imorgon...
Emma somnade inte förrän vid halv tre i natt och jag var tvungen att gå upp vi halv sju för att åka iväg och ta blodprov på morgonen. Jag hade nog tänkt passa på att sova lite tillsamman med Emma när vi kom hem igen men det blev liksom inte tilfälle. I stället började jag plocka ur diskmaskinen och därifrån gick jag på köksskåpen. Emma var vaken hela tiden men satt i sin babysitter och tittade uppskattande på (eller så vill jag tolka det). När köket var klart gick jag över till hallen. Både jag och Luis har en tendens att hänga allt från jackor till väskor och tröjor på de få krokarna vi har uppsatta för ytterkläder i hallen och häromdagen trillde hela schabraket ned. Vi har därför haft våra jackor liggande på en stol i vardagsrummet i några dagar och sånt pallar jag bara inte, vi har litet nog som vi har det.
Det är otroligt vad mycket man har som man helt enkelt glömmer bort om man inte ser det. Under lagret av kläder hittade jag inte mindre än fem handväskor, två strandväkor och tre ryggsäckar. Var kom de ifrån?? Nu ligger de i en hög på sovrumsgolvet istället i väntan på att jag ska fixa plats i vår kanape (under sängen) vilken jag troligtvis kommer att börja rensa i imorgon.
Jag hann i alla fall en ganska bra bit idag. Garderoben ser välordnad ut,den är dock något tom för tillfället. Jag har nämligen tagit ut sommarkläder och mamma-kläder. Även dessa ska under sängen, men först måste jag ta upp vinterkläderna. Jag undrar just om jag kommer tt hitta något litet ynka plagg som passar mig nu. Nån stickad tröja har jag nog som kommer funka, men väskan med jeans får nog ligga kvar ett tag till jag skulle inte ens få upp dem över knäna om jag försökte. Var jag verkligen så smal innan graviditeten? Det verkar helt ofattbart nu. Men men, jag ska nog komma i dem igen nå dag... Åh, mina älskade slitna jeans, -until you fit again!
Hoppas nu bara jag har samma städlust imorgon...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
