torsdag 31 december 2009

Gott Nytt År!!!!



En riktigt god början på det nya året önskar jag er alla!

Fina julklappar


En liten bild tagen nu på morgonen. Emma i sin fina Kalikåklänning som hon fått i present av moster A, sugandes på handdockskatten Tusse också den av A och liggandes på filten hon fått av morbror M. Tack för dem!

onsdag 30 december 2009

Vår härliga julsemester i Sverige

Nu är vi hemma i Puerto igen efter 10 dagars semester i Stockholm. Det blev en riktigt vit jul och kallt så in i bomben! Vi har varvat mys med familjen med shopping och fika i stan. Det var första gången Luis var med och firade jul i Sverige och då det dessutom är Emmas allra första jul och första Sverigeresa blev det för mig en extra speciell och oförglömlig jul.
Här följer nu lite foton från vår semester med början på Arlanda och slut i Barcelona.


Jag och min lilla nalle väntar på Arlanda Express.


Så här vitt och fint var det i Bagis när vi gav oss iväg ner till stan för att fixa svenskt pass till Emma.

På tisdagen behövde min syster gå lite ärenden på stan så jag och Luis tog med oss Emma och min systerson Frank ut för att åka pulka. Det var fint väder och jättemycket snö så vi fick en riktigt härlig och kall eftermiddag i pulkabacken. När vi kom hem frös Luis så han tog med sig Emma upp medan jag och Frank stannade kvar på gården för att bygga en "snövampyr". Tyvärr var det ingen kramsnö så vi gjorde varsin snöängel i stället.


Frank sitter nöjd i sin pulka.


Mina älsklingar fick pälsa på sig ordentligt.

Varje år äter vi en god företagsjulmiddag med AI (mammas företag som nästan hela familjen jobbar för). I år var även de anställdas familjer med. Vi var på Libanesen på Högalidsgatan. Det är en liten mysig libanesisk kvarterskrog där man äter otroligt gott och otroligt mycket. Efter 18 metzerätter stod vi i fyra hörn och då väntade fortfarande 2 varmrätter, efterrätt, kaffe och frukt!! Men oj vad det var gott!


Frank under bordet på Libanesen.

I min familj börjar julaftonen med strumpa på morgonen. I år fick jag en dvd-samling med 3 filmer av Agnès Jaqui. Tack snälla tomten!
Vid lunch börjar familjen komma. I år var det mina föräldrar, min storasyster och hennes man och son samt hennes mans mamma och syster, min lillasyster och så jag, Luis och Emma förstås, dvs 9 vuxna och två barn. Ganska lagom.
Vi har julbordknytis då alla tar med sig lite olika rätter. Efter mycket god mat, mumma och sång brukar det vara dags för Kalle. Sen blir det kaffe och mammas hemgjorda supergoda mandelmusslor med grädde och färska hallon! Och så är barnens (dvs Franks) väntan över och tomten plingar på dörren. Trots att vi beslutat att de vuxna bara ska ge en present (lite som den hemlige kompisen) var det i vanlig ordning hur mycket julklappar som helst under granen och Frank och Emma fullkomligt överöstes av presenter. Jag fick i år en present av min stora syster, en jättefin randig amningströja och en muminmugg med Sniff på(jag älskar muminmuggar). Av tomten (dvs mamma) fick jag dessutom en bok, "Arvet" av Tamara McKinley.
När så tomten har gått och alla presenter är öppnade sitter vi mest och myser. Det var en riktigt avslappnad och härlig julafton i år. Och det var så kul att vi hade så mycket snö. Jag tror aldrig jag varit med om en så vit jul förut, men så är jag också uppvuxen i snöblaskets Skåne.


Finklädda flickor på julafton.


Hela familjen myser framför Kalle.


Tomten kom i år också.. Lite läskig var han allt.


Utslagen superhjälte!
Efter en lång julafton med mycket julpirr, paketer och spring somnade Frank på mormors säng.



Moster Malin flyger flygplan med Emma som har på sig sin nya fina pyjamas hon fick i julklapp av mormor och morfar.

Vi stannade i Barcelona på vägen hem där en av Luis bästa kompisar bor. Det blev en kort visit då vi bara stannade knappt en dag och vi var ganska trötta när vi kom fram. Men vår vän tog oss med på restaurang och efter ett gott mål mat var vi redo att ta oss ann staden. Det blev inte så mycket turism den här gången men vi hade det väldigt trevligt.


Hon börjar bli en riktig globetrotter Emma. Här i Barcelona där vi spenderade gårdagen.

måndag 28 december 2009

God fortsättning!

Nu är då den svenska julen över för iår och vi åker tillbaka till Spanien i morgon bitti. Jag återkommer senare med bilder och berättelser från vår semester. God fortsättning på er alla!!

onsdag 16 december 2009

Felstavning med klös

Fick igår reda på av mamma att dagens klo egentligen stavas dagens clo med C hahaha. Ja där ser man. Jag tycker ändå att det är mer riv i min stavning ;-)

Mamma och dotter


Så olika och ändå så lika.

Avslappnad


Emma somnade gott innan vi skulle iväg till El Paseo

tisdag 15 december 2009

Rendition

Jag skulle skrivit om den här filmen redan igår men tiden räckte inte riktigt till. Om jag ska vara ärlig vet jag inte riktigt vad den gick åt till, den liksom bara försvann. Jag vaknade på morgonen och plötsligt var det kväll. Det faktum att Emma var vaken större delen av dagen och bara sov med 10 minuters intervaller gjorde nog sitt till.

Här kommer så det jag tyckte om filmen Rendition:

Rendition är en stark film om terrorism, "lagliga" bortföringar och politiker som inte vågar gå imot dem som har den verkliga makten rädda för att ses som "Bin Laden lovers". Det är också en film om civilcourage och kärlek. (För handling se inlägget Filmkväll)

Den 11 september blev starskottet för en mängd politiska övertramp oh kryphålslagar. Plötsligt fick en lag (att kunna hålla en misstänkt terrorist på obestämd tid och utan att denne har några som helst jurididka rättigheter), som tidigare bara användes i väldigt specifika fall, en otrolig genomslagskraft. Det är just det här som Rendition tar upp. Bra skådespelarinsattser av Omar Metwally, Jake Gyllenhaal (som möjligtvis kunde spelat ut lite mer), Reese Witherspoon och inte minst min favvis Meryl Streep, gör att filmen känns trovärdig och absolut sevärd.

Jag har annars tröttnat lite på alla dessa amerikanska "terrorist"-filmer som kommit under de senaste åren. Man pallar liksom bara så mycket av den amerikanske hjälten som "Come to save the day".
Men den här filmen gillar jag. Mycket beror på den kärlekshistoria mellan två egyptiska ungdomar som byggs in paralellt med huvudhistorien. Jag tänker inte säga för mycket om den då jag inte vill förstöra för någon som vill se den utan hellre diskuera senare i så fall (tjejer vi kanske ska starta en filmklubb också..)

Jag ger filmen 7,5/10 Det vill säga väl godkänd!

söndag 13 december 2009

Luciafirande på datorn

När man nu inte får se nåt Luciatåg live får man helt enkelt kolla det på datorn. Lucia firande i Växjö Domkyrka visades i Svt i morse och jag och Emma har sett det nu på eftermiddagen i svt-play. Vackert värre. (Vill ni se det lägger jag in en
länk här)


Jag har annars firat med en lussebulle och lite kaffe. Lussefirande på sängen blir det nästa år när Emma är lite större och inte behöver bäras. Ska försöka inhandla ett Lucialinne i Sverge nån gång nästa år. Jag var iväg och skulle köpa vitt bomullstyg här för att sy ett linne, men det var svindyrt så jag struntade i det. Ja ja man kan inte få allt.

Hoppas ni alla får en fin Lucia!

Down in the Valley

Igår såg jag på film (se inlägget filmkväll). Det blev Down in the Valley med Edward Norton. Här följer en liten recension av filmen:

Det är en kärlekshistoria mellan en man och en mycket yngre flicka. Det är hon, Tobe (Evan Rachel Wood) som tar intiativet och i början av filmen får man intrycket av att han, Harlan (Edward Norton)inte har haft så mycket erfarenhet varken av tjejer eller det som är Tobes värld (droger, sex, fester osv.). Men under filmens gång är det han som mer och mer tar över. Han har ett vänligt och väluppfostrat sätt och Tobe tyr sig till honom. Hon har ett komplicerat förhållande till sin far (av någon anledning finns det ingen mamma med i bilden) och man får en känsla av att hennes kärlek ill Harlan igentligen är något slags substitut för något. Även lillebrodern Lonnie ser upptill Harlan som låter denne följa med honom och Tobe det går så långt att han litar mer på Harlans ord än sin fars.
Det är lille Lonnie som griper mig mest i filmen. Han är så ensam och lättpåverkad. Det som är lite trisst är dock att de inte förklarar och fördjupar sig mer i karaktärerna. Man förstår liksom inte varför Lonnie är så rädd för mörker. Han beter sig lite som ett mobbningsoffer och man får känslan av att han inte alls mår bra. Inte heller Tobes knepiga relation till sin pappa får man någon förklaring tll förutom den uppenbara tonårsrevolten. Pappan har en ny relation, och har lagt över mycket av ansvaret för Lonnie på Tobe. Hans rollkaraktär är ganska platt. De hade kunnat lägga mycket mer tyngd bakom filmen om man bara fick veta mer om varför familjen är som den är.

Den som står i centrum är helt enkelt Harlan. Vem är han igentligen? Var kommer han ifrån? Ganska snart förstår man att allt inte är som det ska med honom, att hans historia inte riktigt stämmer. Än en gång spelar Edward Norton en person med vaneförställningar. Men i den här filmens spelar han en helt annorlunda karaktär än den agressiva och totalt verklighetsfrånvarande roll han hade som Jack i "Fightclub". Här spelar han en kille som helt enkelt byggt upp en fantasivärld där han är något slags cowboy. Han har hela paketet. Det långsamma talet, kunskapen om hästar, en gitarr, ett pistolbälte med två pistoler fästa vid höften och en vit cowboyhatt som han bär igenom hela filmen.
Hela upplägget i filmen, de karga och torra landskapen, country-western musiken, det lånsamma tempot och det faktum att alla verkar bära gamla revolvrar, allt förstärker känslan av western. Man förstår att något hänt i hans liv/barndom som gjort att han fått behovet av denna fantasi. Lite oklart är dock om han själv är medveten om att han inte är den han diktat upp. Tror han på sina egna lögner? Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om Harlan. Han är liksom oskyldig på något sätt och man gillar honom för den goa, väluppfostrade och snälle kille han framstår som i början. Men känslan byts ut efter hand. I slutet av filmen tyckte jag inte alls om honom.

Jag tycker på et hela att filmen var sevärd men inte mycket mer. Jag kommer antagligen inte se den igen, vill jag ha Norton-frossa finns det bättre filmer med honom (Tex. "Fightclub" eller "American History X" som enligt mig är has två bästa, av dem jag sett naturligtvis). Den får betyg 5/10 av mig.

lördag 12 december 2009

Filmkväll

Ikväll har jag mansfritt och tänkte mysa med att se på film. Jag har hyrt två men hinner nog bara en idag.

Rendition
("Utlämnad" på svenska, eller "Expediente Anwar" på spaska) av Gavin Hood, där Meryl Streep, Jake Gyllenhaal och Reese Witherspoon står på roll-listan.

Anwar El-Ibrahimi(Omar Metwally), bor i Chicago med sin gravida fru Isabella(Reese Witherspoon),deras lille son och Anwars mamma. Anwar kan kopplas ihop med en känd terroristgrupp då den kände terroristen Rashid vid flera tillfällen ringt Anwars mobltelefon. När Anwar kommer tillbaka till USA efter en resa till Sydafrika, blir han omhändertagen av CIA och förs bort till en okänd plats där han blir förhörd och torterad. Isabella blir snart orolig då Anwar inte kommer hem. Hon ber sin vän Alan Smith (Peter Sarsgaard)om hjälp. Och så börjar denne nysta i Anwars försvinnande.

(Källa: Wikipedia)


Naturligtvis ligger det mer bakom och det hela är igentligen mycket mer komplicerat men jag tycker inte man ska skriva ut allt för då blir det inte roligt att titta sen. Det finns inget värre än att se en trailer som visar upp precis allt det väsentliga i filmen.. det är lite som att läsa bak på en bok hur den slutar.


Down in the Vally
("En el valle" på spanska). Med skådespelare som Edward Norton och Evan Rachel Wood.

Kort om filmen:
Man(Norton)träffar yngre flicka (Wood). De startar en kärleksaffär. När han vill att de ska rymma tillsammans, förstår flickan att något är fel och gör slut. Då skjuter mannen henne i magen. Han skjuter sen sig själv för att få det att se ut som om det var flickans pappa som skjöt dem båda. Han lyckas övertyga flickans bror och säger åt honom att han borde ge sig av tillsammans med Harlan eftersom de sociala myndigheterna annars kommer att sätta honom i ett fosterhem. Då flickan får tillbaka medvetandet begriper pappan vad som hänt och att mannen nu har brodern...

(Källa: Wikipedia)


Jag skriver och berättar vad jag tyckte om dem senare.

torsdag 10 december 2009

Älskade fjäril

Emma har en favoritleksak. Det är en gosedjursfjäril som jag har satt fast ett snöre på så hon kan ha den hängande från vagnen. Jag har döpt den till Mari (alla gosedjur måste ju ha ett namn) efter spanskans ord för fjäril "mariposa". Kanske får hon döpas om när Emma är stor nog att välja namn själv men det troligaste är att hon iså fall får namnge en uppföljare eller en väldigt lappad och lagad Mari med tanke på hur hon går åt den stackars fjärilen.


God att äta om man är hungrig


Go att krama när man är trött

onsdag 9 december 2009

Som en smäck


Emmisen i den fina sittern vi fått låna.

Smidigt som bara den

Vad skönt det är när allt går smidigt. Idag har jag varit och hämtat seguridad social-kort för utlandet och som tur var så har jag gjort det tidigare och visste precis vad jag behövde ha med mig. Förutom att jag fick vänta i nästan en och en halv timme trots att det bara var tre nummer före mig, så gick det hur snabbt som helst när vi väl kom in. Från Seg. Soc. gick jag vidare till Hacienda (Skatteverket). Även där gick det hur lätt som helst! Nu har vi så alla papper i ordning och jag kan koncentrera mig på vad som ska packas ner inför stundande Sverige-resa.

söndag 6 december 2009

Härligt i Puerto Sherry

Idag har vi haft en jätte härlig dag i Puerto Sherry. Det var helt vindstilla och solen värmde skönt. Tänk vilken tur vi har igentligen som kan sitta i kortärmat i december. Luis bror och hans dotter kom dit också och tillsammans satt vi sen där och hade det bra i hela fem timmar. Emma sov nästan hela tiden och vaknade bara en stund för att äta.


Jag


Emma sover nedbäddad i sin vagn


Emmas kusin Alex äter glass

lördag 5 december 2009

Lussebak

Idag har jag bakat lussekatter. Såååå gott. Jag har redan smällt i mig tre stycken!!! Igår drack jag dessutom årets första glögg så nu börjar det ju kännas som riktig jul. Bara två veckor kvar till vi åker till Sverige, åh vad jag längtar!!


Så här fina blev katterna

fredag 4 december 2009

Tv-tittare

Var bara tvungen att lägga upp den här bilden. Jag var nämligen och köpte ett babygym till Emma igår. Hon är lite liten och når inte riktigt upp till leksakerna än men låg ändå hela dagen och tittade upp på dem och flinade. Sen kom pappan hem...
Luis har för vana att alltid ha tvn på när han är hemma. Jag har börjat vänja mig. Tyvärr verkar det som om Emma också gör gjort det. Tvn tog allt fokus från babygymmet direkt den sattes på.


Tv-tittaren

onsdag 2 december 2009

Julstädning

Jag är inget stort fan av städning. Visst gillar jag att ha det rent omkring mig men så länge det ser prydligt ut och är rent på toaletten och i köket, så bryr jag mig igentligen inte om det är stökigt i garderoben eller att badrumskåpets innehåll ligger i en enda röra. Dammsugning och torkning av golven brukar maken stå för, förutom de få gånger om året som jag får ett ryck och tycker det är dags för en grundstädning. Detta brukar bl a hända när det börjar närma sig jul. Tidigare år har jag i stort sett gjort hela städningen på en dag och då jobbat 12 timmar i sträck men i år och med tanke på att jag bara får korta stunder när jag kan jobba fritt får jag ta det det i etapper. Av någon anlednig börjar det alltid krypa i fingrarna och jag går in i städfrenesi när jag är som tröttast. Så hände idag..
Emma somnade inte förrän vid halv tre i natt och jag var tvungen att gå upp vi halv sju för att åka iväg och ta blodprov på morgonen. Jag hade nog tänkt passa på att sova lite tillsamman med Emma när vi kom hem igen men det blev liksom inte tilfälle. I stället började jag plocka ur diskmaskinen och därifrån gick jag på köksskåpen. Emma var vaken hela tiden men satt i sin babysitter och tittade uppskattande på (eller så vill jag tolka det). När köket var klart gick jag över till hallen. Både jag och Luis har en tendens att hänga allt från jackor till väskor och tröjor på de få krokarna vi har uppsatta för ytterkläder i hallen och häromdagen trillde hela schabraket ned. Vi har därför haft våra jackor liggande på en stol i vardagsrummet i några dagar och sånt pallar jag bara inte, vi har litet nog som vi har det.
Det är otroligt vad mycket man har som man helt enkelt glömmer bort om man inte ser det. Under lagret av kläder hittade jag inte mindre än fem handväskor, två strandväkor och tre ryggsäckar. Var kom de ifrån?? Nu ligger de i en hög på sovrumsgolvet istället i väntan på att jag ska fixa plats i vår kanape (under sängen) vilken jag troligtvis kommer att börja rensa i imorgon.
Jag hann i alla fall en ganska bra bit idag. Garderoben ser välordnad ut,den är dock något tom för tillfället. Jag har nämligen tagit ut sommarkläder och mamma-kläder. Även dessa ska under sängen, men först måste jag ta upp vinterkläderna. Jag undrar just om jag kommer tt hitta något litet ynka plagg som passar mig nu. Nån stickad tröja har jag nog som kommer funka, men väskan med jeans får nog ligga kvar ett tag till jag skulle inte ens få upp dem över knäna om jag försökte. Var jag verkligen så smal innan graviditeten? Det verkar helt ofattbart nu. Men men, jag ska nog komma i dem igen nå dag... Åh, mina älskade slitna jeans, -until you fit again!
Hoppas nu bara jag har samma städlust imorgon...

måndag 30 november 2009

Kylan har kommit till Spanien

Äntligen börjar det märkas att vi snart är i juletider! Från att ha kunnat gå i T-shirt för bara någon vecka sedan har graderna nu sjunkit betydligt. Vi har tagit fram värme elementet och börjat tända ljus på kvällen. Det värmer upp lägenheten en del och det är ju dessutom väldigt trivsamt med tända ljus. För att spä på mysfaktorn ytterligare har jag dessutom julpyntat lite så nu kan vintern komma på allvar.


Emma nerbäddad i sin vagn på väg till El Paseo tidigare i dag

Thanksgiving

I fredags var vi bjudna på Thanksgiving-middag hemma hos en väninna som är gift med en amerikan. Hennes man, som är militär, bor dock i Bosnien för tillfället. Det blev därmed ingen "äkta" Thanksgiving utan snarare en "Spanskgiving" där det bjöds på croquetas och jamon till förätt ( dock kalkon och potatismos till varmrätt). När vi kom dit var alla redan berusade och luften var tung av rök och trots att värdinnan och flera av gästerna sa ifrån att rökarna var tvungna att gå ut för att det nu fanns en bebis med på festen var det som om de pratade för döva öron. Alltså stannade jag och maken utanför i trädgården med Emma. Som tur var serverades inte maten direkt så Emma hann somna innan vi satte oss till bords. Då jag ställt henne (väl nerbäddad i sin vagn)bakom den öppna dörren så att röken inte nådde henne, klämde vi ner oss vid det överfulla långbordet. Tydligen hade 18 gäster bjudits och 25 dykt upp (spansk vana trogen) så det var ganska trångt. Vi hade inte ätit så mycket tidigare under dagen då det brukar finnas mat i överflöd på sådana här tillställningar men eftersom det tillkommit ytterligare 7 personer var det inte mycket man fick på tallriken. Men det var gott! Det blev en väldigt trevlig kväll, om man bortser från de fulla, för mig fullkomligt främmande människor, som kom fram och skulle titta och gulla med min sovande dotter hela tiden..

torsdag 26 november 2009

Att skaffa ID-kort

I ett tidigare inlägg skrev jag hur härligt jag tycker det är med regn. Det stämmer inte alltid. Idag har jag och Emma varit iväg för att fixa ett ID-kort till henne. Vi hade tid klockan 10. Så när jag ringde en taxi vid halv 10 tyckte jag att det var gott om tid. Det duggregnade lite så jag hade satt på regnskyddet på vagnen. Det gjorde inte Emma nåt då hon satt som i en varm liten plastkukong och tuggade på sin giraff. Tyvärr hade jag inte tänkt på att ta ett paraply till mig själv så där stod jag och blev våtare och våtare utan att nån taxi kom. När klockan blev kvart i och jag precis tog upp mobilen för att ringa igen, svängde taxibilen in på min gata. Så snabbt in med Emma, fälla ihop vagnen, spänna fast barnstolen och iväg. Eftersom det regnade hade alla tagit bilen så det gick trögt i trafiken och jag satt och blev mer och mer nervös att vi skulle missa vår tid. Tack och lov hann vi.
Då jag burit Emmas vagn upp för de sex strappstegen upp till pass och ID-handlingsexpeditionen fått av vagnens regnskydd, visade det sig att jag hade glömt ta med ett papper. Dum som jag är trodde jag att de hade det pappret i en, vad jag trodde, existerande journal då vi varit där bra några veckor innan för att göra passet. Men icke, man måste ha med alla papper igen. Så det var bara att traska iväg till stadshuset i regnet för att få ett nytt orginal. 20 minuter senare var jag tilbaka på passkontoret igen och som tur var hade de hållit min plats öppen så jag skulle inte behöva stå i kö eller så.
Den här gången hann vi komma så långt att vi fick träffa en polis. Men när han gått igenom alla papper och fick se kortet på Emma (samma kort som vi använt till passet) sa han att det tyvärr inte fungerade eftersom det inte var helt vit bakgrund och för att mina händer syntes där jag höll henne i sittande ställning. Jaha det var bara att packa ihop och ge sig av ut igen då. Emma hade somnat så för att kunna ta kortet var jag tvungen att väcka henne. Hon ser lite nyvaken ut på kortet men det blev fint ändå.
Så till slut, en timme senare var vi klara och Emma har nu ett fint ID-kort som gäller fram till 2014. efterår fikade vi med farmor och farfar och sen tog vi en taxi tillbaka hem. Det var dagens strapatser. Nu kan vi vara här inne och njuta av att det regnar utanför men att vi inte måste ut i det.

onsdag 25 november 2009

Min lilla nyckelpiga


Sovandes på väg till stan


Hemma igen

tisdag 24 november 2009

Julkort och fönsterpynt

Dags då att börja måla årets julkort. Förhoppningsvis kommer jag även få iväg dem i år. Flera gånger har nyåret kommit och gått när jag hittat en prydlig liten hög färdigadresserade julkort på en hylla och ännu en gång förbannat min glömska, eller snarare lathet då det varje år börjat med att jag inte orkade ta mig ner till posten. Till slut har det helt enkelt gått så långt att jag förträngt att jag måste till posten.
Kanske är jag för ambitiös som målar mina julkort själv men det har blivit lite av en tradition eftersom jag tycker att det är så kul. Så i grund och botten gör jag det ju för min egen skull.

Jag försöker variera stil och motiv varje år. Vissa år har jag ett tema (typ Lucia) andra år skickar jag svartvit-tecknade kort, nåt år kanske ironiska, gittrande eller helt enkelt helt vanliga klassiska julkort (tomtar, granar, paket osv).
I år lockas jag lite av fönsterpynt-motiv. Hur brukar vi pynta i våra fönster?, eller kanske Hur skulle vi kunna pynta i våra fönster? Ännu ett motiv skulle kunna vara Hur ser fönsterpyntet ut utifrån?

I Sverige brukar det fönsterpyntas ganksa mycket. Nästan alla hem har t ex en adventstjärna, många har dessutom flera (vilket kan kännas lite överdrivet ibland,speciellt om alla stjärnorna är likdana eller om man hängt flera i ett och samma rum). När jag var liten fanns det inte så många typer av stjärnor som det finns idag. I vårt hem hade vi den numera klassiska orange papp-stjärnan. Av nostalgiska skäl sätter jag faktiskt upp just en sådan i mitt fönster varje jul (detta år kommer den att sättas upp i Emmas rum).

I många hem lyser elektriska ljusstakar i fönstren, även de har utvecklats vad gäller form och färg. Vi hade aldig elektiskt ljus i fönstren hemma hos oss (med undantag för en liten orange ljusslinaga runt gardinstången i köksfönstret).

Ett pynt som jag aldrig har förstått mig på är den fejksnö som en del människor sprejar i sina fönster. Jag antar att det innefrån ska kännas som att man tittar ut över ett snöigt landskap men effekten förtas ju när man står utanför och tittar in. Det som är ännu mer otroligt är att även en del spanjorer här nere i Andaluien sprejar fusksnö i fönstren!! Då är det ju inte bara fult utan helt galet med tanke på att här aldrig någonsin snöar!!

Ett personligt favoritpynt att hänga i fönstret är en apelsin fullproppad med nejlikor upphängd i ett rött sidenband. Det är inte bara vackert utan sprider också den där särskilda doften av jul som jag annars saknar härnere (plastgran och barrdoft på flaska är inte ett alternativ i mitt hem).

Om man har fönsterbräda, vilket de flesta svenska hem har och mitt svensk-andalusiska hem saknar, finns det nästan lika många vaianter på hur man kan pynta som det finns fönster så jag kommer nog inte få några svårigheter att komma på motiv till mina julkort. Tar jag mig i kragen så kommer jag säkert få iväg dem också :0)

måndag 23 november 2009

Brutus Östling vinner Augustpriset!

Äntligen vinner Brutus Östling Augustpriset i fackboksgengren för sin bok "Att överleva dagen"!!

Brutus Östling är förläggare och fågelfotograf. Han har vunnit en mängd priser för sina fantasktiska fågelböcker och har varit Augustnominerad tre gånger. Jag har tidigare jobbat med Brutus och ropade därför högt då jag tidigare fick veta vilka som vunnit.. Äntligen!! Det är du väl värd Brutus! Stort grattis!!
Bästa skönlitteratur vann Steve Sem Sandberg med ”De fattiga i Lodz”. Den har jag inte läst. Någon som läst något av honom och kan säga lite hur hans stil är?
Bästa Barn&ungdomsbok vanns av Katarina Kuick, Ylva Karlsson, Lilian Bäckman och Sara Lundberg för boken ”Skriv om och om igen”. Tydligen ett otippat men bra val. Åter igen, någon som läst?

Till er som aldrig ha bläddrat i en Brutus Östling bok. Gör det! De är också otroligt fina att ge bort i present. Julklapp kanske?

söndag 22 november 2009

Trevlig lördagskväll

Igår hade vi gäster hemma på middag. Det är första gången sen vi fick barn. Innan jag blev gravid brukade vi ha folk hemma var och varannan helg, men jag har inte orkat ställa till med något sen dess. Nu blev inte det här någon stor fest eller så. Några kompisar kom över och vi åt och drack gott (jag drack mitt första glas vin på ett år ungefär). Både jag och L trodde att Emma skulle däcka redan innnan gästerna kom eftersom hon hade varit vaken större delen av dagen. Men inte då. Hon är lik sin mor och känner av när något ska hända och vägrade därav somna. Ja ja tänkte vi hon får väl vara här ute med oss då, hon slocknar nog snart. Icke sa Nicke. Efter två försök men att sjunga ge mat och bara ligga tyst brevid henne gav jag upp. Maten hann bli lite torr eftersom jag hade ställt in det i ugnen på eftervärme när Emma började bli kinkig. Men det var gott ändå.


Nötbiff i Pedro Jimenez med klyftpotatis, stekt svamp med bacon samt en härlig ruccola sallad med körsbärstomater och honungsvinegrett.

Det blev jätte trevlig kväll. Emma satt med vid bordet hela tiden i sin sitter/bilbarnstol som man kan fästa på vagnen och var så lugn och förnöjd med att sitta och bita på sin spelande giraff.


Emma leker med sin giraff

Det blev en riktig uppesittarkväll. Emma somnade tillslut in vid 2 tiden på morgonen! Idag är vi alla lite sega. Både make och dotter har somnat om efter att vi har varit uppe (inte allt för tidigt) och städat undan efter gårdagen. Och jag har tagit tillfället i akt och satt mig framför datorn med en kopp kaffe.. När de vaknar ska vi nog ta en tur ut till Puerto Sherry för det verkar bli en fin dag och då vill man ju inte sitta inne :-)

lördag 21 november 2009

Hurra för morgonpigga män!

Hurra för morgonpigga män som hinner städa hela lägenheten innan man själv hunnit upp!! Kanske behöver jag inte uppfinna den där roboten i alla fall..

fredag 20 november 2009

Tidsmaskin sökes

Ojdå var det helg igen??! Är det imorgon gästerna kommer?? Och jag som inte hunnit uppfinna "görditthemskinanderent och lagarensuperbmiddag"-robboten som jag hade tänkt! Eller en tidsmaskin kanske? Nån som kan låna ut??

torsdag 19 november 2009

Stilla kvällspromenad


Så här fin var Emma när vi gick på prommis.

Härligt med höststorm!

Det kanske är svårt att förstå när man går hemma i ruskiga höst-Sverige, men om man som jag bor i södra Spanien, kan man bli dödligt trött på den evigt blå himlen och den ständiga solen. Därför kändes det väldigt skönt i morse när jag drog upp persiennerna och såg hur molnen hopade sig på himlen. Jag började planera hur jag skulle krypa upp i soffan med en bra bok när Emma hade somnat. Kanske tända lite stearinljus (det är ju fakiskt november) och koka lite gott te. När så blixtrandet och dundrandet kom med sitt hällregn varade det i ungefär 10 minuter och så drog ovädret vidare. 10 minuter!! Nu får man snällt vänta en månad eller så till nästa gång. Stearinljus och varmt te känns inte lika kul när solen strålar utanför. Nej det får bli en promenad med Emma i vagnen i stället.

onsdag 18 november 2009

Första bloggen

Här är nu då min första blogg. Det som utlovades bara skulle ta några minuter, alltså att starta din egna blogg, har natutligtvis tagit hela dagen för mig. Inte för att jag är trög eller okunning utan helt enkelt därför att det tar lång tid att skriva med bara en hand samtidigt som du matar, vyssar och håller din dotter nöjd med den andra. Vi har dessutom hunnit med ett kort besök hos farmor och farfar också. Ett väldigt kort besök... Jag hade ju inte varit där med Emma på tre dagar!!! Hemska tanke. Man tycker att de kunde komma hit om de nu vill träffa henne. Men samtidigt är det ganska skönt att slippa tänka på att ha lägenheten iordning varje dag för om de skule dyka upp.
Nu skulle ju inte det här bli någon "hatasvärmorsblogg" utan mer en "vadharjaghittatpåidag och vadharjagförtankaromsakerochting-blogg".
Jag tänkte att jag ka förklara det där med "Dagens Klo". Igentligen betyder det väl dagens skämt, men jag är ju inte så rolig igentligen (alldeles för torr och sakastisk humor). Dagens klo är ett uttryck som min mormor Sally använde. Mormor var väldigt humorisktisk och sa jämt finurligheter. Om man inte forstod brukade hon säga: -Forstod du inte den, det var ju dagens klo.
Förhoppningsvis kommer läsarna till denna blogg tycka att det är roligt att läsa vad jag skriver även om det kanske inte alltid innehåller klor ;-)
Och med det välkomnar jag er till fortsatt framtida läsning. Nu håller lillan på att vakna så jag måste tyvärr säga adjöken för den här gången.